En tillgänglig skola

Se, tolka och agera - om rätten till en likvärdig utbildning SOU 2010:95.
I betänkandet lämnas också förslag på förebyggande och främjande insatser. (16 december 2010).

GSPSMs generaldirektör Greger Bååth talar om en tillgänglig skolarunden till ”en tillgänglig skola” finns i FN: s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948, i vilken man kan läsa att alla har rätt till utbildning och i FN: s barnkonvention från 1989, som säger att barnens bästa alltid ska ligga till grund för beslut i samhället.

1993 utfärdade FN standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder. Nu skulle personer med funktionshinder utbildas i det allmänna utbildningsväsendet. (SOU 1998:66). För att klargöra hur denna utbildning för alla som skulle gå till arrangerades ett möte i Salamanca, Spanien 1994. Mötet som arrangerades av UNESCO samlade 300 deltagare från 92 länder. Salamanca-överenskommelsen behandlar ”inclusive education”, delaktighet och jämlikhet.

För att klargöra hur Salamanca-överenskommelsen skulle kunna fungera i Sverige tillsattes utredning som kom med sitt slutbetänkande FUNKIS - funktionshindrade elever i skolan (SOU 1998:66). Den slog fast att alla elever skulle få sin skolgång på hemorten och att den skulle vara anpassad efter deras behov. År 2000 kom handlingsplan för handikappolitiken i Sverige - Från patient till medborgare. Den nya handikappolitiken slår fast att vi ska ha design för alla och att Sverige ska vara tillgängligt för alla medborgare 2010.

Se, tolka och agera

Skollagen (1kap 2 §) slår fast att alla barn och ungdomar, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden ska få en likvärdig utbildning över hela landet. Alla elever har rätt att få en lika bra utbildning oavsett var de bor. I utbildningen skall hänsyn tas till barns och elevers olika behov.

... Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. (1 kap 5§)

... I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.(1 kap 4§)

Läroplanerna kompletterar och konkretiserar de övergripande mål för skolan som skollagen anger. Föreskriver att alla som arbetar i skolan skall uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Läraren skall utgå från varje enskild individs behov och förutsättningar samt hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation. Studie- och yrkesvägledaren skall särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning.

Skolförordningen (2011:185)  Kap 5,2 § Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen.
Gymnasieförordningen (2010:2039) innehåller bl.a texter om rätten att få gå om, individuellt anpassat program, reducerat program, specialprogram, förlängd undervisning eller specialklasser.

Skolverkets allmänna råd:
Allmänna råd för arbetet med anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 

 

Äldre texter:

Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Lagen trädde i kraft 1 april 2006. Den ställer bl a krav på skolans huvudman att bedriva målinriktat arbete, utarbeta likabehandlingsplaner, förebygga och förhindra trakasserier och vidta åtgärder då misstankar och kränkningar förekommer.

Nationell handlingsplan för handikappolitiken
Skolverket har varit sektorsmyndighet för förverkligandet av de handikappolitiska målen inom skolsektorn. Det tog fram en handlingsplan för arbetet Handlingsplan för arbete med de handikappolitiska målen inom skolsektorn för åren 2002-2010. Länken fungerar inte just nu, men i dokumentet står det: 

Det är skolans skyldighet att hitta och använda andra vägar att främja elevens lärande än genom läsning och skrivning och att utnyttja möjligheterna att använda hjälpmedel som tex ordbehandlare, talsyntes eller digital bok. Dessa hjälpmedel måste också kunna användas i situationer där elevens kunskaper bedöms. (s.11)

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ligger ofta bakom elevers frånvaro.
En nationell undersökning av omfattningen av långvarig ogiltig frånvaro för elever i grundskolan genomfördes av Skolverket under 2007.  Undersökningen innefattande även kommunernas rutiner för att bevaka att skolpliktiga barn går i skolan samt vilka orsakerna är till långvarig ogiltig frånvaro. En del av undersökningen består av en intervjustudie med föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser som hade haft stor frånvaro från undervisningen i grundskolan. Den visade bl.a. att skolor haft svårt att bemöta eleverna så att deras rätt till utbildning inte äventyrades.
Skolverkets slutsatser utifrån ovannämnda studie är bl.a. att:
▪ skolmiljön måste utformas så att den passar alla barn
▪ noggrann närvarokontroll och uppföljning av allas frånvaro är förebyggande insatser
▪ ett respektfullt och nära samarbete mellan skolan och hemmen är viktigt
och kan underlätta att elevers behov av stöd uppmärksammas redan innan allvarliga problem uppstått samt att åtgärdsprogram blir utarbetade.

Tags: lagar, styrdokument

Skriv utE-post

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Skoldatatek.se är en gemensam webbplats
för Sveriges Skoldatatek
webbansvarig: Britt Hansson, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.