Skoldatatek 10 år av utveckling

2002 startade Skoldatatek på sex orter i landet. Nu finns det i närmare 200 kommuner.

Det handlar om möjligheter med digitala lärverktyg (för vissa och för alla)

Datorer, lärplattor, talsyntes, rättstavningsprogram, fokusstöd, ..., ..., men
framförallt om
förståelse för HUR verktygen ska komma till nytta
.

 sdt10.001

Projektet Skoldatatek

sex orterSkoldatatek – en särskild IT-satsning för elever i behov av särskilt stöd" startade som ett treårigt projekt (2002-2005) av Hjälpmedelsinstitutet. Med i styrgruppen fanns Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och organisationerna Attention, Dyslexiförbundet (FMLS) och Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU).

Under det första året fanns Skoldatatek i sex kommuner: Boden (för Norrbotten), Göteborg, Norrköping, Södertälje, Uppsala och Västervik. Men redan 2003 hade många fler kommuner startat egen verksamhet, med stöd från SPSM och av de första Skoldatateken. De första Skoldatateken fungerade som nav i hela sin region. Detta kunde ske tack vara medel från Specialpedagogiska myndigheten.

Projektet finansierades i starten genom medel från Allmänna arvsfonden och respektive kommun. SPSM har genom så kallade sis-medel medverkat till spridning och uppbyggnad i ca 200 kommuner.

Syftet med Skoldatatek var att inspirera skolpersonal att använda IT i undervisningen av barn i behov av särskilt stöd. Fokus var framförallt barn med ADHD och läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi.

Tanken med Skoldatatek var att elever med ADHD-problematik och läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi lättare skulle få tillgång till datorbaserad undervisning. Datortekniken kan vara till hjälp i skolarbetet och bidra till att de blir inkluderade i sin klass. Dessa elever får sällan dator genom hjälpmedelsverksamheten. Ansvaret för datorstöd till dem vilar oftast helt på skolan. Skolorna behöver därför kunskap om hur man kan använda IT för att ge eleverna bästa möjliga stöd. Forskning visar att barn med ADHD tyvärr forfarande inte får hjälp i samma utsträckning som andra barn.

Behovet av det stöd som ett Skoldatatek kan ge var stort. Sedan projektet startade har vi sett många exempel på hur IT i förening med god kompetens hos pedagogerna kan hjälpa elever att få en likvärdig chans i skolan, att nå både sina egna mål och de nationella målen. Och, inte minst, att bli en i gruppen och att känna glädje och självförtroende i skolarbetet.

Verksamheten utvecklas och förändras allt eftersom. Satsningen bara på målgruppen ADHD och läs- och skrivsvårigheter/dyslexi var bra för att lyfta dessa gruppers chans att klara skolan. Men i kommunen kommer förfrågningar om hur digitala verktyg kan vara till hjälp även för elever med annan funktionsnedsättning. Ja, varför inte till ALLA elever i skolan.

Skoldatateket - en del i skolutvecklingen. Från att vara en stöttning för vissa, blev det en del av skolans it-utveckling. Förmodligen har verksamheten gått vidare och blivit mer en del i hela kommunens skolutveckling. De digitala verktygen och det specialpedagogiska "tänket" ska inte användas som brandsläckare utan verka förebyggande. Om verksamheten ska bli förebyggande blir Skoldatateket en samarbetsplattform mellan högsta skolledning, IT-kontoret och Elevhälsan.

Allmänna Arvsfondens Guldkorn 2007, tilldelades med motiveringen  Skoldatateket ökar barns arbetsglädje. Prispengarna 60 000 kr lades till forsatt uppbyggnad av Skoldatatek.se

Med hjälp av ny teknik och pedagogik har Hjälpmedelsinstitutets satsning på Skoldatatek väckt lusten att lära ökar bland elever med svåra koncentrationssvårigheter.

Birgitta Göthberg från Hjälpmedelsinstitutet är påtagligt rörd över att man tilldelats Arvsfondens pris för årets Guldkorn 2007.
- Det viktigaste i det här projektet är eleverna själva, förklarar Birgitta. Barn med ADHD-DAMP-problem och läs- och skrivsvårigheter har ofta svårt att få tillgång till tekniska hjälpmedel. Genom Skoldatateket har många av dessa elever fått ökad arbetsglädje och självkänsla.

En förstudie
Elsy-May Gisterå och Margareta Lavsund skrev 2001 Konsekvenser av IT-insatser till barn med DAMP/ADHD och närliggande funktionshinder.  Där berättar de om sina erfarenheter från arbete med IT och funktionshindrade barn. Skriften kan hämtas fritt från Hjälpedelsinstitutet. http://www.hi.se/global/pdf/2001/01330.pdf
Deras arbete fungerade som en förstudie till Skoldatateksprojektet.

Hjälpmedelsinstitutets utvärdering
John Nilsson och Malena Sjöberg skrev 2005 Utvärdering av projektet. John som har  följt projektet under alla tre år och skrivit utvärderingen och Malena har interjuat 10 barn och lärare om Skoldatateket. Skriften fanns förut att hämta på www.hi.se, men den är nu bortplockad. Hoppas hitta den igen. 

Specialpedagogiska skolmyndighetens utvärdering
Vilka effekter har skoldatatek och liknande verksamhet för elevers måluppfyllelse? Den frågan besvaras i rapporten "Utvärdering av skoldatatekens effekter"


"Utvärderingen visar att satsningen på skoldatatek har haft en positiv påverkan på elevernas måluppfyllelse. Mest framgångsrika har de kommuner varit som satsat på utbildning i kombination med tillgång till alternativa verktyg och teknisk support."

En historisk tillbakablick till 2002

Skoldatatek startade på sex orter. En av uppgifterna var att initiera och stötta uppbyggnad av Skoldatatek i andra kommuner i hela regionen den egna regionen. I samarbetet mellan de ursprungliga sex naven, växte idén om hur verksamheten skulle kunna bedrivas på ett framgångsrikt sätt.  En bok har skrivits. En Skoldatateksbroschyr har upparbetats och omarbetats.

Målet har hela tiden varit att varje kommun ska bygga upp ett Skoldatatek utifrån sina förutsättningar. Vad verksamheten heter är inte det viktigaste, huvudsaken är att det är skoldatatekstänk i insatserna och att eleverna får tillgång till sina så väl behövda verktyg.

salamanca1994Stöd för Skoldatatek fanns i Salamancadeklarationen, en internationell överenskommelse om hur intentionerna i Barnkonventionen skulle kunna omsättas i skolans verksamhet. Enligt överenskommelsen skulle det i varje ort finnas en central resursbank med kunskap om digitala verktyg och specialpedagogik, för att stötta utbildningen. Lärarutbildningen sullle ge en positiv syn på personer  med funktionsnedsättning och se lära lärarna att använda tekniska hjälpmedel. Även redan utbildad personal skulle få utbildning. Med detta som som riklinje har Skoldatateken verkat för spridning av de digitala verktyg som hjälper eleverna att klara skolan.

Utrustning för tio år sen

  • En bärbar dator kostade ca 15000 kr
  • Talsyntesen kostade 2500 kr/dator, om man köpte flerpack
  • Skanner och ocr-program kostade 2500 kr/dator
  • Daisyspelare kostade ca 3900kr (samma som nu)

Verksamheten riktade sig till lärare som arbetar med elever med ADHD/DAMP och läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Utbildning av specialpedagoger, it-pedagoger, it-ansvariga och skolledare behövdes. De elever som behövde en personlig arbetsdator att användas både i skolan och hemma fick utbildning tillsammans med sina föräldrar och lärare. Många kallade utrustningen för ryggsäck, eftersom eleven ofta fick låna en ryggsäck med utrustning. Det fanns ju ofta bara en dator i klassrummet på den tiden. För att elevens dator skulle komma till användning var det viktigt att lärarna gav uppgifter så att datorn kom till användning. Uppföljning med arbetslaget behövdes. 

Talsyntes - valet stod mellan tre program
Talsyntesmotorn Infovox som fanns redan på 1990-talet till synskadade fungerade även för Skoldatatekens målgrupp. Till Infovox behövdes ett skrivprogram, EdWord, helt enkel ett förenklat Word. För enanvändare kostade den 7950 kr, men i 10-pack gick den att köpa billigare. Som OCR-program till skanningen användes Omnipage eller Fine reader. 

Budgie var också ett möjligt talsyntesprogram. Det arbetade i eget skrivfönster. Det var billigare och fungerar bra med C-pen. Den blev nog mer använd av hemanvändare än av skolan.

Vital ett talsyntesprogram som läser i Word eller andra program underlättade mycket. Programmet var nytt i början av 2000-talet och blev den enklaste lösningen, ett fantastiskt program. En nyckelhantering för varje dator var besvärlig, men när det kom som kommunlicenser och skollicens förenklade det hanteringen och framförallt blev det billigare. 

Billigare blev det också när WordRead (Claro) och CD-Ord  kom med skol- och kommunavtal. Nu blev det möjligt för skolorna att köpa någon av dessa talsyntesprogram med många röster, för alla elever i kommunen.  

Målgruppen och verksamhetens inriktning
Målgruppen var till att börja med barn med ADHD/DAMP och läs- och skrivsvårigheter. Det var för dessa barn som HI lyckades starta projektet med medel från Allmänna arvsfonden. Fokus låg mycket på dessa och andra barns läs- och skrivsvårigheter. Kanske var det lättare att hitta lösningar för lässvårigheter än för uppmärksamhetssvåriheter?

Förhoppningsvis har förståelsen och kunskapen om NPF blivit större med åren. Allt fler barn med NPF- får tillgång till digitala lärverktyg, men en undersökning visar att de inte får det i tillräckligt hög grad. 

Kompensatoriska hjälpmedel blev alternativa verktyg 
2002 kallade vi verktygen för kompensatoriska hjälpmedel, eftersom det kompenserade elevens tillkortakommande. Efter några år kändess detta fel. Läraren behöver många olika verkyg i sin verktygslåda och uttrycket "alternativa verktyg" kändes mer rätt. Datorn var ett alternativ till pennan. Ljudboken var ett alternativ till den tryckta boken. Fokusstöd i form av mic på läraren och hörlur på eleven var ett alternativ till att tillrättavisa eleven inför klaskamrater

När digitala verktyg blir allt vanligare känns kanske inte datorn som ett alternativ längre, varför många hellre säger digitala lärverktyg, eller bara lärverktyg. 

 
Kunskap är viktigt, liksom engagemang, men viktigast av allt är förståelsen för svårigheter och den frustration som eleven kan känna när han/hon inte lyckas.  

skollagen

skollagen2

skollagen3

barn gör rätt

förståelse

 P

Skriv utE-post

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera