• Tips
  • Talsyntes ger ljudpresentation i minnet

Talsyntes ger ljudpresentation i minnet

Ny forskning visar att barn utan eget tal har stor hjälp av av talsyntes när de lär sig läsa och skriva.

Funktionshindrade barn som inte har förmågan att tala får inga tydliga ljudrepresentationer i minnet, säger forskaren Maria Larsson, Göteborgs universitet. Hennes resultat tyder på att avsaknaden av det tysta, inre talet är orsaken till deras läs- och skrivsvårigheter.

"Även om barnen har en fonologisk medvetenhet och kan uppfatta och manipulera enstaka ljud i orden så är det själva omvandlingen av bokstäver till ljud och tvärtom som är det stora problemet. De får inte några tydliga ljudrepresentationer i minnet och mina resultat tyder på att grunden för deras läs- och skrivsvårigheter är kopplat till det." 

Hennes studie är en del i ett tvärvetenskapligt projekt där det även ingår forskare från Irland. De irländska barnen och de svenska barnen använde sig av olika alternativ kommunikation. Maria Larsson säger till Skolporten:

"De irländska barnen hade alla någon form av syntetiskt tal medan de svenska barnen i stor utsträckning använde sig av blissalfabetet – vilket i och för sig är bra men jag tror att det kan leda till att man nöjer sig med det. De irländska barnen hade kommit längre i sin läs- och skrivutveckling, de var i och för sig ett år äldre (nio och ett halvt år) och de börjar skolan redan vid fyra års ålder så det är svårt att veta vad som är vad."  

Maria Larssons avhandling heter Reading, spelling and silent speech: Exploring literacy in children with severe speech and physical impairment 

 

Pressmeddelande
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Samhällsvetenskapliga fakulteten
PRESSMEDDELANDE 2008-03-12
Doktorsavhandling i Psykologi av Maria Larsson

Det tysta talet viktigt vid läs- och skrivinlärning

Funktionshindrade barn, utan talat språk, har ofta svårt att lära sig läsa och skriva, trots ett gott intellekt och bra språkförståelse.
– Att inte ha förmågan att tala påverkar troligen negativt förmågan till inre tal, vilket i sin tur är ett hinder för utvecklingen av läs- och skrivinlärning, säger doktorand Maria Larsson vid Göteborgs universitet.

Att kunna läsa och skriva är grundläggande för att känna sig självständig och delaktig i dagens samhälle. För barn som på grund av cerebral pares (CP) inte har något eget talat språk skulle det skrivna språket kunna fungera som en ersättning. Barn med medfödd talskada har dock ofta svårt att lära sig läsa och skriva, av hittills icke kartlagda orsaker. 
I ett tvärspråkligt projekt, tillsammans med forskare från Irland, har Maria Larsson studerat läs- och skrivförmåga bland icke-talande barn med CP, i åldrarna 5 till 12 år. Man har även undersökt fonologisk medvetenhet och minne – två färdigheter som är starkt relaterade till läsning och skrivning.

Fonologisk medvetenhet är förmågan att uppfatta ljudstrukturen i det talade språket. Att kunna höra skillnader och likheter mellan olika ljud och ljudsegment, att kunna rimma eller att bedöma hur många ljud ett ord innehåller är exempel på uppgifter som mäter fonologisk medvetenhet. Denna förmåga anses som den enskilt bästa faktorn för att förutsäga läs- och skrivförmåga hos barn med tal.
I den aktuella studien klarade sig de icke-talande barnen lika bra som en grupp talande barn med samma språkliga ålder på de flesta uppgifterna på fonologisk medvetenhet. Endast i en rimuppgift som presenterades visuellt istället för muntligt visade det sig att den talande gruppen klarade sig betydligt bättre. Men trots att det var små skillnader i den fonologiska medvetenheten mellan de bägge grupperna, var det stora skillnader i läs- och skrivförmåga.
– Vi såg inga avgörande skillnader mellan grupperna vad gällde fonologisk medvetenhet, men samtidigt var de talande barnen betydligt starkare på både läsning och skrivning. Det tyder på att det är något annat än fonologisk medvetenhet som spelar en avgörande roll för deras läs- och skrivinlärning, säger Maria Larsson.

När man undersökte minnesförmågan hos barnen kunde man se att de talande barnen presterade bättre på fem av sex minnestest. Av detta drog man slutsatsen att det inte är uppfattningen av språkljud som är problemet för de icke-talande barnen, utan att problemet ligger i minnesprocesserna – i lagring och framtagning av information.
Det finns tecken på att avsaknaden av egen artikulation påverkar lagringen av ljud negativt. För att minnas ljudrepresentationer använder man sig av ett slags inre, tyst tal. (Om någon exempelvis ber oss minnas en lista med siffror upprepar vi dem tyst för oss själva.)
– Man kan anta att den som inte har något yttre tal har större problem med att lagra in och plocka fram tydliga och korrekta ljudrepresentationer utan hjälp utifrån av någon som säger ordet.
Det tvärspråkliga samarbetet kom till stånd dels för att kunna få ett större antal barn eftersom gruppen icke-talande barn med CP är liten i varje land, och dels för att kunna jämföra barnens förmågor i olika länder och från olika språkliga miljöer.
– I den jämförande studien kunde vi konstatera att likheterna var större än skillnaderna mellan barnen i de olika språkliga miljöerna, men att det samtidigt fanns tecken på att barnen var påverkade av språkets struktur, säger Maria Larsson.
De irländska barnen hade dock kommit lite längre i sin läs- och skrivutveckling vilket troligen beror på att de börjar skolan vid 4 års ålder.

 

 

Skriv ut

Skoldatatek.se är en gemensam webbplats
för Sveriges Skoldatatek