• Tips
  • Att bygga Skoldatatek

Att bygga Skoldatatek

135 kommuner kan inte ha fel. Skoldatateksuppbyggnaden fortsätter i allt fler kommuner. Skoldatatek som i handlar om IT och specialpedagogik, betyder i praktiken ofta IT-utveckling i skolan i stort.

Vid ett länsmöte i Gävleborgs län 10/2 2010 framkom följande förslag på hållbar Skoldatateksuppbyggnad:

Framgångsfaktorer för Skoldatatek

  • Tydlig organisation med delaktig ledning och drivande skolchef
  • Marknadsföring av verksamheten så att alla får reda på att den finns. En presentation behövs för tjänstemän, politiker och hela organisationen.
  • Utbildning med pedagogiskt tänk - av rektorer, pedagoger, tekniker och övriga inom skolan.
  • Utbildning före utrustning - 70 % utbildning 30 % grejor.
  • Att Skoldatatek finns med där det handlar om IT - t ex elevstöd och IT-utveckling
  • Samarbete och dialog med IT-teknikerna så att vi får lära oss av varandra och vad vi kan begära. Teknik och pedagogik måste gå hand i hand (tekniken i pedagogikens tjänst). Det gäller att ha god tumme med IT-sidan.
  • Ekonomiska resurser måste avsättas för att köpa in adekvat utrustning. Tillgång till teknik är nödvändigt för verksamheten.
  • Tillgänglighet för skolans pedagoger, att det är lätt för dem att ta kontakt.
  • Tydliga rutiner och spelregler som man alltid förklarar.

Fallgropar som bör undvikas

  • Brist på samsyn och samarbete med skolans ledningsgrupp
  • Brist på samverkan vid stadieövergångar
  • Att tro att verksamheten sköter sig själv, efter projekttiden slut. Det är viktigt att det är ett uppbyggnadsprojekt som sen kan permanentas.
  • Omorganisationer som gör att verksamheten tas bort
  • Utrustning före utbildning
  • Utbildning utan pedagogiskt tänk
  • Att erbjuda för stort utbildningsutbud, att tror att man kan hinna bli expert på allt

Positiva saker som har hänt i kommunerna
Kommunlicens på program
Höjd kompetens ute i verksamheten, att man ser att det finns andra sätt att hjälpa eleverna.
IT-kompetens har spridits generellt.
Elever har fått chans att visa sina kunskaper.
Pedagoger har fått möjlighet att individualisera undervisningen för elever

Liknande erfarenheter finns i andra kommuner i landet.

Ingela Söderström, Skoldatateket i Malå, berättade på ett länsmöte i Västerbotten den 17/2 2010 om vad man bör tänka på vid skoldatateksuppbyggnad.

Det handlar om förhållningssätt och utbildning av pedagogerna, att ha många olika sätt att jobba med eleverna. Styrgruppen är ett mkt gott stöd för arbetet. Skolchef, specialpedaog, teknisk kompetens har möjlighet och måste samarbeta.

Att formalisera arbetet är viktigt, och gör det mer betydelsefullt.  Man får ut mer om man ser till att formalisera det. Dokumentation en form av formalisering. Det blir "viktigare" om man har med blankett som man skriver under, annars kan det bara bli en av de saker man gör som man bort att man bestämt sig för att göra. Det har varit viktigt att dokumentera. Det underlättar när projektet ska redovisas.

Ingela bestämde sig för att bygga upp ett intresse först, före hon kom med datorerna. Hon ser att det är viktigt att bygga utbildning före grejorna. En lång inventeringsfas inledde hennes arbete. Det var viktigt att veta vilken kompetens, vilka grejor och vilket behov som fanns. Grejorna hade hon god koll på eftersom hon har jobbat så länge som spec i kommunen. Hon försökte hitta bundsförvanter och plocka fram goda exempel. Hon ville känna av vilka förväntningar det fanns.

En tidsplan är viktig. Även om man inte når alla mål, är det bra att veta var man är på väg. Det tar mycket tid och det är viktigt att lägga tid på att lära sig verktygen och att sätta sig in i skoldatatekstanken och annat som är viktigt, som att hinna prova program och utvärdera. Man kan inte sitta och "fippla" om man ska få andra intresserade. De andra behöver också tid. Man måste vara tydlig med skolledningen, som måste se till att folk kan få komma loss. Om all annan tid är inbokad blir det inte möjligt att kunna köra skoldatateksträning.

Informera, informera och informera personal, föräldrar, politiker. Berätta när man råkas, skicka mejl till all personal så att alla får reda på vad som pågår. Se till att folk får reda på vad man gör med pengarna. Gör så lite som möjligt åt folk, visa i stället hur man gör.

Talsyntes ska finnas i alla datorer och andra verktygsprogram som stavningshjälpen. Färdighetsträningsprogrammen är bra att ha. Inlästa läromedel behövs så att alla har chansen att lära sig på sitt sätt.

Ingela överraskad över kollegonas intresse för Skoldatatek och för de nya verktygen. Trots kommunens omorganisation på serversidan med upptagna tekniker och en utbredd IT-matthet hos skolans personal, visade det sig att kollegorna var oerhört intresserade.  Workshop för kollegorna har varit värdefullt. Folk vill verkligen ha dessa verktyg så att de kan lära sig det de har "användning av på golvet".

En grundkompetens inom IT är nödvändig och PIM "på egen hand" har varit bra, då kommunen inte har kommit igång med utbildning. Vi måste ha förutsättningar för att lärare ska kunna använda datorn som verktyg. Från hösten kommer det att finnas tid för PIM, hoppas Ingela avslutningsvis.

/antecknat vid länsmöten i X-län och AC-län av Britt Hansson, Skoldatatek Norrbotten

Tags: goda råd, skoldatatek

Skriv ut

Skoldatatek.se är en gemensam webbplats
för Sveriges Skoldatatek