Logopeden i skolan - Johanna Kristensson, Kärnhuset i Halmstad

En blogg om språk-, läs- och skrivsvårigheter och assisterande teknik
  1.  

    I det senaste avsnittet av Dyssepodden medverkar jag och Henrik Karlsson från Oribi. Titeln för avsnittet är Assisterande teknik som gör skillnad för personer med dyslexi.Vi blir intervjuade av Alma och Fanny kring hur Oribi startades och vad som gör Oribis programvaror tämligen unika. De verktyg vi pratar främst om är Stava Rex, SpellRight, Oribi Speak och Oribi Writer. 

    Om Dyssepodden

    Dyssepodden produceras av FDB (föräldraföreningen för dyslektiska barn). DyssePodden handlar om hur det är att ha dyslexi. I programmen pratar intervjuarna med andra som har erfarenhet av dyslexi ur olika perspektiv. Du hittar programmen på Dyssepoddens hemsida eller i olika poddtjänster där du hittar andra poddar.  


  2.  


    I Halmstads kommun (Barn- och ungdomsförvaltningen) försöker vi bygga lokal kapacitet genom att tillgängliggöra bl.a. webbkurser (moduler) och material på Pedagog Halmstads lärportal. På vår lärportal kan man checka in när man har tid och lust. Portalen är "levande" och det fylls kontinuerligt på med nya moduler, men redan nu kan du säkert hitta en del som kan passa i din undervisning. Grejen är att vem som helst (oavsett kommun eller huvudman) kan använda det mesta på vår lärportal.   

    Modulen: Barn med autism  

    I kväll vill jag slå ett litet slag för vår modul som heter Barn med autism. Denna ligger öppen för alla, oavsett vilken kommun eller huvudman du arbetar för. Det enda du behöver göra är att skapa ett konto på sidan och sedan är det bara att köra. Våra medarbetare/kollegor Sanna Björk (logoped) och Petronella Whitaker (psykolog) står bakom just denna modul.   Hoppas att du kan hitta mer intressant på vår lärportal. Vi tar gärna emot tips på fler ämnen för nya moduler. 


  3. Att utveckla en god läs- och skrivförmåga i tidig ålder är avgörande för en framgångsrik skolgång samt att kunna göra sin röst hörd i ett demokratiskt samhälle. En väl fungerande avkodningsförmåga (den tekniska delen av läsningen) är en förutsättning för att eleverna ska kunna ta till sig text och på så sätt utveckla sin ord-, text och läsförståelse. En del barn kan läsa redan när de börjar skolan och många lär sig i första klass. Samtidigt har alla våra skolor elever vars läsförmåga utvecklas mycket långsamt under det första skolåret med läsundervisning. Elever som inte knäcker läskoden under skolår 1 och inte automatiserar läsningen under de första skolåren har ofta svårt att komma i kapp sina klasskompisar och har inte sällan svårigheter högt upp i skolåldern. Vid sidan av inlärningsmässiga konsekvenser leder stora lässvårigheter ofta till ett dåligt självförtroende och ett psykiskt lidande.

    Ordavkodning är superviktigt!

    Svårigheter med den tekniska läsförmågan - ordavkodningen - måste därför identifieras tidigt (i åk 1 - och ofta finns tydliga tecken redan i förskoleklass) och direkt mötas med intensiv, evidensbaserad och kvalitativ läsundervisning. För att detta ska vara möjligt krävs i praktiken att det på skolan finns möjlighet till specialundervisning på individnivå, utöver den undervisning som ges på gruppnivå. Helst ca 10-12 veckor i sträck. 

    Avkodningsförmågan är alltför central för att inte prioritera. Lågstadielärare, speciallärare och specialpedagoger har alla ett komplext uppdrag, där läsundervisning är ett av flera områden. Just avkodningsförmågan borde vara ett av ett fåtal extra prioriterade områden i skolår F-3. I denna prioritering måste alla skolor också inkludera de elever som har allra svårast att lära sig att läsa. 

    Jag träffar många lärarstudenter som menar att de inte får med sig tillräckligt kring den första läs- och skrivinlärningen från högskolan. Och i de fall de får med sig åtminstone något är det sällan hur man tacklar elever som stöter på hinder i sin första läs- och skrivinlärning. Jag tycker det låter väldigt oroväckande!

    Svenska Dyslexiföreningen anordnar en fem halvdagarskurs

    Svenska Dyslexiföreningen anordnar vi i höst en femdagarskurs (halvdagar) utspridd mellan 8 september och 16 november. Kursen kallas "Förebygg, upptäck och sätt in åtgärder vid läs- och skrivsvårigheter". Den riktar sig till alla lärare som arbetar i grundskolan. Innehållet är bl.a.:
    • Exempel på insatser i förskola, förskoleklass och tidiga skolår som kan minska antalet elever som får läs- och skrivsvårigheter
    • Språkets roll för läs- och skrivutvecklingen
    • Forskningsbaserad läs- och skrivundervisning
    • Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi - Läsning i ett andraspråksperspektiv
    • Screeningplaner
    • Åtgärder för att förbättra läs- och skrivförmågan vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
    Kolla in programmet, föreläsare (alla mycket kunniga på området) och anmälningsförfarande på https://www.dyslexiforeningen.se/utbildningsdagar. Medlemmar i Svenska Dyslexiföreningen får rabatt. Om din skola är medlem i Svenska Dyslexiföreningen får alla anmälda rabatt. 

  4.  

    Nu är det dags att anmäla sig till Svenska Dyslexiföreningens ubildningsdag Specialpedagogiskt perspektiv på matematikundervisningen. Denna kommer att genomföras via Zoom mellan kl. 13:00 - 16:10 tisdag den 22 mars. 

    Program och föreläsare för dagen är:

    • Jonas Walfridsson - Dyskalkyli - utredning, diagnos och åtgärder
    • Görel Sterner - Förebyggande arbete i förskoleklass och intensivundervisning i grundskolan
    • Ingela Enström - Matematiksvårigheter i praktiken – en speciallärare berättar


    Anmälan

    För att anmäla dig till webbkonferensen kan du klicka på denna länk. Anmälan kostar 750 kr för medlemmar i Svenska Dyslexiföreningen och 1000 kr för icke-medlemmar. Heltidsstuderande studenter betalar 250 kr. 

    Bli medlem i Svenska Dyslexiföreningen

    Genom att bli medlem i Svenska Dyslexiföreningen får du rabatt på alla våra utbildningsdagar. Du får även tillgång till filmade föreläsningar inom området läs- och skriv och dyslexi. Dessutom får du fyra gånger om året utskickat ett nummer av vår tidskrift som är fullmatad med aktuell forskning kring läs- och skriv och dyslexi. Vi erbjuder både personliga medlemsskap samt medlemsskap för enskilda skolor. 

  5.  

    Den 3 februari 2022 disputerade Birgitta Herkner vid Stockholms universitet inom specialpedagogik. Hennes avhandling indikerar samband som påverkar språkutveckling, samt hur läsförmågan under grundskoleåren utvecklas. Sammantaget indikerar studierna vikten av tidig identifiering och tidiga insatser.

    Birgitta har bland annat gjort dessa fynd:

    • vikten av diagnostiserande arbetssätt, eftersom nationella provet enskilt inte identifierar elever som löper risk att få svårigheter med sin läsning under mellanstadiet, när kravet på god ordavkodning är betydelsefull. Ungefär 10% av eleverna med stora ordavkodningsvårigheter missas med nationella provet. 

    • Elever som uppvisar ordavkodningssvårigheter i åk 3 har i åk 9 fortfarande stora svårigheter. Intervjuer med föräldrar visar att det hade varit allvarliga brister avseende specialundervisning i svenska under skolåren i årskurs 4 till årskurs 9 och att skolan hade misslyckats angående bedömning och uppföljning av åtgärdsprogram.

    • Det är resultatskillnader på testen Rapid Automatized Naming (RAN) och bokstavskännedom mellan bostadsområden. I områden med låg SES (socioekonomisk standard) identifierade barnen färre bokstäver än i kommuner med högre SES. Om eleven inte talar svenska hemma uppvisar de lägre resultat på språktester som RAN och bokstavskännedom.

    • Det viktiga momentet ordavkodning saknas i bedömningsstödet för årskurs 1.Vid närmare analyser av bedömningsstödet och dess relevans att identifiera de elever som är i behov av stöd visar det sig ha en begränsad tillförlitlighet och bör kompletteras med andra avkodningstester med bättre stringens.

    • Problemet med att lärare i de lägre stadierna inte får en likvärdig utbildning över landet kan innebära att de får mycket skiftande kunskaper, vilket i en förlängning kan medföra att vissa elever inte får adekvat hjälp i sin tidiga läsutveckling i tillräcklig utsträckning.

    • Skillnaderna i arbetsuppgifter mellan de båda professionerna speciallärare och specialpedagog har bland skolledare och beslutsfattare inte i alla delar varit helt klar. Inte ovanligt är att rektor rekryterat en specialpedagog till sin skola, men i själva verket är i behov av en person som arbetar direkt med den enskilde elevens läs- och skrivproblem, vilket är speciallärarens uppgift.
    Läs Birgittas avhandling i sin helhet här.