Logopeden i skolan - Johanna Kristensson, Kärnhuset i Halmstad

En blogg om språk, läs- och skrivsvårigheter och digitala lärverktyg


  1. Även om vi är många (som vi som arbetar inom skola, föräldrar till barn med läs- och skrivsvårigheter och personer själva med läs- och skrivsvårigheter) som verkligen VET att olika alternativa lärverktyg (eller det nyare begreppet assisterande teknik) spelar en stor roll och gör livet och studierna betydligt enklare, så finns det hittills väldigt lite forskning och studier bakom som faktiskt säger att det ÄR så. Kanske kan det vara så att det är svårt att beforska ett område genom mångåriga studier eftersom utvecklingen går i ett sådant rasande tempo eller så har det hittills inte varit tillräckligt intressant.

    På Linnéuniversitetet bedrivs emellertid en del forskning! Emma Lindeblad (med Idor Svensson som handledare) visar i sin doktorsavhandling på hur sambandet mellan självkänsla, lässvårigheter, psykiskt välmående och assisterande teknik hänger ihop. Emma visar på hur assisterande teknik inte bara kompenserar för bristande lästeknik, utan också ger motivation för att delta i vidare läsaktiviteter.

    Från  Forskning.se

    Här behöver vi omdefiniera var vi klassar som läsning (så även Skolverket!). Är läsning med ögonen"finare" eller är det okej att ta sig an samma text via öronen? Enligt (Moyer 2015) är det samma tankeprocesser som används när man skapar mening i skriven text vare sig den sker med ögonen eller med öronen. Alltså, du kan dra slutsatser, sammanfatta, förutsäga och reflektera väldigt bra oavsett om du får lyssna på en text eller läsa den traditionellt på egen hand. Vilken förmåga är det som bedöms kopplat till kunskapskraven (avkodning eller textförståelse)?

    En tanke är därför att vi ska introducera dessa verktyg tidigt, med alla. Redan från förskoleklass. De flesta skolor eller kommuner har redan licenser på både talsyntes, rättstavningsprogram och inlästa läromedel (+ en massa skönlitterära titlar). Hur används och integreras dessa verktyg redan från förskoleklass och i undervisningen? Och hur kan traditionell läsinlärning och kompensation gå hand i hand?

    Grejen är att vi alla (oavsett lässvårigheter eller inte) använder oss av assisterande teknik hela tiden, även om vi själva inte tänker på det. En vanlig dag så använder jag (utan vare sig språk-, läs- eller skrivsvårigheter) en mängd olika verktyg. Jag använder nästan dagligen:

    • Påminnelser i min digitala kalender (om 15 minuter ska du vara där eller där)
    • Jag tar foton bilder under en föreläsning för att minnas
    • Jag fotar händelser i vardagen för att komma ihåg
    • Jag tar privata ljudupptagningar under stora föreläsningar som jag vill kunna komma ihåg och återge i efterhand
    • Jag lyssnar igenom mina blogginlägg med talsyntes (för att se om texten är bra. Nåväl, alldeles för sällan eftersom jag fortfarande hittar både meningsbyggnadsfel och stavfel jag skrev för över ett år sedan)
    • Jag dikterar in text ibland. Både i sms och mejl. 
    • Ibland vet jag inte var betoningen i olika engelska ord ska hamna (jag är bra på engelska), utan behöver få det uppläst och betonat av en talsyntes. Ta t.ex ordet "caribbean". Jag tvingar ibland mina barn (utan besvärande läs- och skrivsvårigheter) att använda talsyntes för att få lite koll här.
    • Jag lyssnar på ljudböcker (jag läser med perfekt ordavkodning, men har insett hur nice det är att bara lyssna ibland. Samma textförståelse ändå ju!)
    • Jag använder riktiga ordböcker för att kunna hitta synonymer och förstå ord (t.ex. engelska ord) i en kontext. 
    Jag, som (typ) inte har några större svårigheter med läs- och skriv eller andra exekutiva funktioner använder ÄNDÅ alla dessa verktyg i min vardag. Nog ska vi väl kunna ge våra elever som har ett extra behov tillgång till dessa funktioner och verktyg både i skolarbetet och i vardagen (alltså, det var egentligen inte en fråga utan ett påstående...).

     
  2. Den 24-25 november välkomnar SITS, tidigare SFFL, (Svensk Intresseförening för Tal och Språk) dig till sin årliga kongress på Hotell Sheraton i Stockholm. SITS arbetar för att sprida kunskap inom områdena tal, språk, kommunikation och röst, i huvudsak med inriktning mot barn och ungdomar. Temat för årets kongress är Språklig sårbarhet - vi väljer möjligheternas väg.

    Kongressen vänder sig till dig som möter barn och elever som befinner sig i någon slags språklig sårbarhet. Tanken med kongressen är att sprida kunskap och framgångsrika exempel på hur du kan möta dem som inte riktigt har språket med sig på samma sätt som de barn och elever som har en typisk språkutveckling.  Hur inrättar vi lärmiljöer som möter alla, oavsett vilken språklig nivå som barnen och eleverna befinner sig på? Hur skapas förståelse och acceptans för barns och elevers olika behov?

    På kongressen kommer du bl.a. att få lyssna till föreläsare som bl.a. Barbro Bruce (bitr. professor inom specialpedagogik på Högskolan i Kristianstad), Olof Sandgren (lektor och forskare på Malmö Högskola och Lunds universitet) och Hülya Basaran (universitetsadjunkt inom Svenska som andraspråk) m.fl. Själv kommer jag också ha ett pass på lördag efter lunch, då jag ersätter en föreläsare (Martina Hedenius) som fått förhinder. Min föreläsningar har titeln "Alternativa lärverktyg för elevens språk-, läs- och skrivutveckling - förhållningssätt och exempel".

    För att anmäla dig till kongressen kan du klicka på denna länk.

    Kongressprogrammet (med lite ändringar) hittar du här. 


  3. I Göteborg på Burgården anordnar Svenska Dyslexiföreningenden 13 november 2017 en utbildningsdag med fokus på matematiksvårigheter och dyskalkyli som en pedagogisk utmaning.

    Under en heldag kommer du att få lära dig mer om tidiga insatser, hur man kan tänka kring elever som presterar lågt i matematik samt vad som kan vara orsaker till detta.

    Föreläsare är bl.a. Görel Sterner (fil. lic. i pedagogiskt arbete och verksam vid Nationellt centrum för matematikutbildning), Jonas Walfridsson (logoped vid Danderyds sjukhus), Arne Engström (forskare i matematikdidatik) och Per-Olof (fil.dr. i matematikdidaktik) och Christine Bentley (fil. dr. i språkdidaktik).

    Anmälan görs via denna länk. Programmet hittar du nedan.


  4. Svenska Akademien har lanserat en ny sida på webben. Denna hittar du på http://svenska.se. På denna sida har du fri tillgång till inte mindre än tre ordböcker, SAOL, SO och SAOB.

    Unik rättstavningskontroll

    Unikt med denna sida är att du även kan söka på ord som du stavar fel på, då sökfunktionen innehåller Oribis rättstavningsmotor (samma som du hittar i t.ex. i programmet Stava Rex). Du kan alltså söka efter ordet schenrel och ändå få upp det korrekt stavade ordet generell i din söklista.

    I de flesta andra ordböcker du söker i måste du ha den exakta stavningen, men samarbetet mellan Svenska Akademien och Oribi gör det möjligt att söka upp ord, oavsett om du kan stava helt korrekt eller ej. Denna funktion gör det enklare för bl.a personer med läs- och skrivsvårigheter (t.ex. dyslexi) samt personer med annat modersmål (ifall de har svårt med stavning på svenska) att hitta orden de söker efter. 


    Nedan följer en beskrivning av skillnaderna mellan de olika ordböckerna (som alla ger tillgång till Oribis rättstavningsmotor på sidan svenska.se).


    SAOL, eller Svenska Akademiens Ordlista, innehåller ca 126,000 ord. I denna ordlista får du främst information om hur olika ord kan böjas, t.ex. ordet , som kan böjas som gick, gått, gången mm. Ibland ges en liten ordförklaring och begränsade exempel.






    SO, eller Svensk Ordbok, innehåller ca 65000 ord och ger en mer ingående beskrivning av ordförrådet. T.ex. vid sökning av ordet får jag dels hur ordet kan böjas rent grammatiskt (som i SAOL), men också även ordförklaringar som: förflytta sig genom att växelvis flytta den ena foten fram­för den an­dra, som då hålls kvar mot under­laget.




    Ok, detta är en GAMMAL ordbok (i 34 band) med anor från 1500-talet och den beskriver vårt skriftspråk sedan dess. Den kan vara väldigt intressant  främst i forskningssammanhang när du vill se hur ord uttrycktes för länge sedan. Denna ordbok innehåller inte mindre än 500,000 uppslagsord. Om du slår upp ett ord som får du även upp gingo, gångit, gångande mm.


  5. I iOS 11, den senaste uppdateringen för iPad 2017, finns en ny fiffig funktion som gör det busenkelt att göra en skärminspelning av det som händer på din iPad. Nu behövs inga externa datorprogram, utan du gör allt i iPaden.

    Funktionen är särskilt bra för dig som enkelt vill göra en instruktionsfilm av t.ex. hur en app fungerar eller hur du gör olika inställningar på iPaden. I nuläget funkar skärminspelningen bara på iPad och inte på iPhone. 

    Gör så här
    1. Svep uppåt från nedre delen av skärmen för att hamna i iPadens Kontrollcenter. Här finns nu en ny knapp som är en inspelningsknapp.


    2. Du kan klicka snabbt direkt på knappen för att starta inspelningen eller så kan du hålla in den. Om du håller in den får du upp detta menyval. I denna vy kan du välja vilken mikrofoninställning du önskar. Vill du att ljudupptagningen ska komma från iPaden ska du välja Mikrofonljud - Av. Då kommer inspelningen innehålla ljud som kommer från olika appar etc. Om du istället vill lägga på en voice over och prata själv så väljer du Mikrofonljud - På (som visas i bilden nedan).


    3. Efter att du har klickat på Starta inspelning, så räknar iPaden ner från 3-2-1. Nu spelas allt du gör på iPaden in. Så här ser en skärminspelning ut (se filmen nedan). 


    4. För att stoppa inspelningen klickar du på den röda listen längst upp (som visar att har en inspelning igång). Du kan även stoppa via Kontrollcenter. Klicka på Stoppa för att avsluta din inspelning.


    5. Din inspelning lägger sig som en video in din kamerarulle (Bilder).