Logopeden i skolan - Johanna Kristensson, Kärnhuset i Halmstad

En blogg om språk-, läs- och skrivsvårigheter och assisterande teknik

  1. Den tredje februari (3/2-22) anordnar Svenska Dyslexiföreningen en ny halvdagars webbkonferens med temat Dyslexi - i samhället, i skolan och i klassrummet. Föreläsare för dagen är:
    • Mats Myrberg - Strategier för att att förebygga läs- och skrivsvårigheter 0-18 år
    • Christer Jacobson - Vad är läs- och skrivsvårigheter?
    • Elisabeth Marx - Ella lär sig läsa - en elevintervention
    Ta tillfället i akt och lyssna på erfarna och duktiga föreläsare som är väl insatta i allt som har med läs- och skrivsvårigheter att göra. 

    Program och anmälan hittar du på denna sida

    Bli medlem i Svenska Dyslexiföreningen

    Du kan som både privatperson och skola, organisation eller förening bli medlem i Svenska Dyslexiföreningen. Föreningen vänder sig till dig som arbetar inom området läs- och skriv. Ett medlemskap ger tillgång till tidskriften Dyslexi - aktuellt om läs- och skrivsvårigheter samt rabatterade utbildningsdagar. 

    Klicka här för att bli medlem. 


  2. I Halmstads kommun har vi nyligen lanserat en lärportalmed kurser och inspirationsmaterial som pedagoger och lärare kan använda i sin undervisning. Vår primära målgrupp är givetvis pedagoger och lärare i Halmstads kommun, men alla andra är också välkomna att ta del av innehållet på lärportalen. 

    Nya moduler fylls på kontinuerligt

    Sidan är fortfarande i en uppbyggnadsfas, men redan nu kan du bland annat hitta moduler som:

    • Bygga svenska - stöd för genomförande och bedömning, 
    • Visuellt stöd i skolan, 
    • Inspirationsmaterial till främjande arbete med normer och värden,
    • R-ljudet - träningsinstruktioner,
    • Tinkercad Designs,
    • Oribi Speak, m.fl. 
    Modulerna är skapade av medarbetare i Halmstads kommun. Syftet är att tillgängliggöra material och kurser så att personal kan ta del av innehållet när de känner att de har tid och möjlighet. För att starta en modul skapar du först ett konto på sidan. Sedan är det bara att köra!

  3.  


    I går släppte Oribi det nya digitala verktyget Uttalsarkivet för att träna svenskt uttal. Programmet vänder sig särskilt till personer som behöver träning av svenskt uttal inom svenska som andraspråk och kan användas av både lärare och elever på Sfi, vuxenutbildningen och gymnasiets språkintroduktionsprogram, men också av många elever i gymnasiets övriga program och i grundskolan. 

    Programmet finns sedan tidigare i en analog version utarbetat av logoped Liv Linjer Fridefors. Liv har mångårig erfarenhet av att arbeta framgångsrikt med nyanlända elevers uttal. Liv har nu tillsammans med Oribi även gjort materialet digitalt. Det går mycket bra att komplettera det digitala materialet med det analoga (och tvärtom), men går också bra att använda var för sig. 

    Det går fint att testa programmet gratis under 30 dagar. Skapa ett konto och logga in på sidan https://uttalsarkivet.se/. Då får du också tillgång till en fullständig lärarhandledning. 

    Uttal är viktigt för begripligheten

    Ett så korrekt uttal som möjlighet är väldigt viktigt för att kunna göra sig förstådd. Det finns många modersmål som skiljer sig mycket uttalsmässigt från det svenska språket. Detta kan göra att man blir mycket svårförstådd på svenska även om man kan orden. 

    Uttalsarkivet innehåller mängder med ljudfiler och massor av visuellt stöd som underlättar förståelsen för svenskt uttal. Övningarna är uppbyggda med progression från lätta till svårare övningar så att det ska passa alla elever. 

    Basprosodi

    Övningarna under Basprosodi beskriver på ett förenklat sätt den svenska språkrytmen och ger eleverna möjlighet att träna in rätt betonings- och längdförhållanden i ord och meningar. Att behärska basprosodin är viktigt för begripligheten i talet och därför är det väl värt att undervisa eleverna i detta så tidigt som möjligt.

    Basprosodi innebär följande principer:

    • I ett yttrande är ett eller flera ord betonade.
    • Ett betonat ord innehåller en, eller högst två betonade stavelser.
    • En betonad stavelse är längre och mer framträdande än omgivande obetonade stavelser.
    • Längden hos en betonad stavelse ligger huvudsakligen på stavelsens vokal eller närmast följande konsonant.
    Betoningstrianglen


    Vokalljud

    Även vokalljuden är viktiga att träna in tidigt. Annars finns det en risk att eleverna befäster ett felaktigt uttal som är svårt att rätta till i ett senare skede (även om det givetvis går). Detta gäller särskilt de långa vokalljuden, som är mer framträdande än de korta. Övningarna i Uttalsarkivet går nogsamt igenom våra svenska vokalljud i en mängd olika övningar.

    En av många vokalövningar

    Konsonantljud

    Konsonantljuden är också viktiga för begripligheten. I svenskan har vi många långa konsonantkombinationer som man kanske inte har i sitt eget modersmål. Därför är konsonanter, särskilt våra olika kombinationer av dessa, också viktiga att träna. I Uttalsarkivet kommer en konsonantdel att presenteras inom kort. 

    Läs mer 

    Skolverkets Lärplattform hittar du en hel artikel som Liv har skrivit om uttalsundervisning i praktiken. 


  4. Bild: Katie Gerrard/Unsplash

    Dyslexirörelsen i Sverige startar idag kampanjen ”Rättvisa nationella prov” för att det ska bli lika naturligt för elever med dyslexi att få använda sina hjälpmedel i alla delar av skolundervisningen, som det är för synnedsatta personer att få göra det. Genom kampanjen vill vi förändra synen på vad läsning är.

    Följ kampanjen i sociala medier genom taggen #rattvisaNP eller på hemsidan https://rattvisanp.org/. På hemsidan finns citat av forskare, en lista med företag/organisationer som stödjer oss i frågan, en namninsamling för alla som vill stödja frågan och en möjlighet att vittna om sin upplevelse.

    Alla sätt att läsa är bra – ögon, öron eller fingrar. För elever med dyslexi är läsning med öronen det främsta sättet att förstå text. Elever med dyslexi måste få använda sina hjälpmedel på nationella proven; att läsa proven med öronen testar läsförståelsen.  

    I kampanjen deltar Dyslexiförbundet, Svenska Dyslexiföreningen, Läsrörelsen, Föräldraföreningen för dyslektiska barn (FDB), Susanna Cederquist/En bild av dyslexi och Disability Rights Defenders Sweden och Svenska Dyslexistiftelsen.

    På hemsidan hittar du namnen på forskare och andra intressenter som stödjer kampanjen, bland andra professor emeritus Mats Myrberg och Prinsparets stiftelse.

  5. Den 15 oktober är det dags för den årliga Tal- och språkkongressen. Arrangör är som vanligt SITS - Svensk Intresseförening för Tal och Språk
     

    Temat i år är Digitalisering och språkutveckling - möjligheter och utmaningar. Föreläser gör Susanne Kjällander, Ann-Christina Kjeldsen, Sara Willermark, Tobias Gard samt min kollega Erica Eklöf tillsammans med mig Johanna Kristensson. 

    Kongressen kommer i år att vara helt digital, och det går bra att anmäla sig fram till den 1 oktober. Anmälning och mer information hittar du på denna sida