Utredningen är gjord med anledning av den utökade skyldigheten att dokumentera uppgifter om elever exempelvis i individuella utvecklingsplaner.

Den individuella utvecklingsplanen ska vara ett viktigt instrument till stöd för elever och föräldrar. För att planen ska fylla sitt syfte är det viktigt att det inte råder någon osäkerhet i frågan om uppgifter i den omfattas av sekretess eller inte.

Utredningen har sett över vilka uppgifter som finns i individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram och andra dokument i skolan. Behovet av sekretess har bedömts också för uppgifter i lärares dokumentation för betygssättning, uppsatser och andra elevarbeten.

- Det är viktigt att slå vakt om den öppenhet som finns inom skolväsendet. Samtidigt måste behovet av integritetsskydd för barn och ungdomar beaktas. Vid avvägningen mellan insyn och sekretess måste man också tänka på att insynen bidrar till en ökad rättssäkerhet, säger Nils-Olof Berggren.

Utredningens förslag i korthet:

• 
  Ett stakare skydd för uppgifter om enskilda elevers personliga förhållanden i individuella utvecklingsplaner, där ingår de skriftliga omdömena, och åtgärdsprogram. Med ett så kallat omvänt skaderekvisit blir utgångspunkten att uppgifterna är hemliga.
• 
  Starkare skydd föreslås också för vissa uppgifter i elevstödjande verksamhet. Här ska gälla samma skydd som för vissa uppgifter inom elevhälsan.
• 
  Nya sekretessbestämmelser som harmoniserar med dem som gäller för skolan föreslås för fritidshemmet.
• Sekretesskyddet för känsliga uppgifter föreslås också utökas till att omfatta uppgifter som gäller mottagande i grundsärskolan och om en elevs tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan.
• För friskolor och fristående fritidshem föreslår utredningen nya tystnadspliktsregler som så långt som möjligt motsvarar den sekretess som föreslås för motsvarande verksamheter med offentlig huvudman.

fångat från Utbildningsdepartementets pressmeddelande
av Britt Hansson

Skolministeriet (UR) har granskat vad som hände efter det att Skolverkets rapport om mobbningförebyggande åtgärder. De skriver:

"I vintras slog en utredning fast att åtta vanliga metoder mot mobbning inte fungerar. I en undersökning vi gjort svarade 70 procent av 300 skolor att de fortfarande använder metoderna. Och företagen som säljer metoderna till skolorna kör på som vanligt."

I programmet får  vi höra vad företrädare för Skolverket och mobbningsförebyggande program säger. Åsiktena går isär om vad som är bra och vad som rent av kan vara skadligt. Statens Folkhälsoinstitut ger klartecken för metoder som nu Skolverket anser vara skadliga.

Skolverket har  tagit fram råd och riktlinjer för arbetet. De vill lyfta fram rastvaktssystem, antimobbningsteam och trivselaktiviteter och en omfattande systematik i arbetet, säger Annika Hjelm, utbildningsråd Skolverket.

Du som vill höra programmet kan göra det här http://urplay.se/163810

Skolverkets rapport hittar du här
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2498

Kritik mot Skolverkets rapport finns i Sydsvenskan. Enligt en utredniing som Brottsförebyggande rådet har gjort anser flera forskare att Skolverkets utredare har fel om vad som fungerar eller inte fungerar. Läs här
http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article1383939/Slutsatser-om-mobbning-haller-inte.html

------

Många elever med funktionsnedsättningar utsätts för mobbning. Därför lade jag ut detta tips. Själv lyssnade jag på programmet med stort intresse och inser att jag vet alldeles för lite om alla de granskade metoderna. Skolministeriet har höga förväntningar. De tror att skolorna ändrar sitt mobbningförebyggande arbete direkt, så fort det kommer en utredning i ämnet. Jag önskar verkligen att vi som jobbar i skolan tar till oss av utredningens result så att vi inte gör mer skada än nytta i vårt arbete. /Britt Hansson

Lgr 2011 betonar vikten av språkutvecklande arbete i alla ämnen. Genom grundläggande arbete med ämnestypiska ord i läsning, skrivning och berättande har eleverna större möjlighet att förstå innehållet ämnet. Se även skoldatatekssidan om styrdokument och artikeln Greppa språket.

Eleverna ska få lära sig lässtrategier och skrivstrategier. Med lässtrategier menas hur man ska angripa en text, hur man ska läsa effektivt. Skrivstrategier handlar om hur man skriver olika slags texter, hur man bygger upp dem och hur den aktuella text­ typens språk ser ut.

En som har stor kunskap om hur man bygger upp texter är Veronica Grönte, skapare av Makete-metoden och läromedlet Pennvässaren. Här är en länk till en artikel hon har skrivit i  Handledarskap/Grundskoletidningen: http://makete.se/images/stories/Sprakutveckling.pdf

Här länk till tidningen: http://www.fortbild.se/sb/?location=1,3&artnr=6713
På sin webbplats delar hon med sig av sina goda skrivråd.
Här är ett exempel: http://makete.se/specialpedagogik/skriv-och-lasutveckling

Skollyftet - 7 sätt att effektivisera undervisningen
Anna Kaya skriver:
Vi måste hitta nya vägar så våra elever når målen i högre grad och låt oss tala klarspråk, en stor andel elever når inte målen pga att språket sätter hinder i vägen. Det behöver inte handla om andraspråkselever, det kan likaväl handla om elever som av andra anledningar inte har tillägnat sig skolspråket. Att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen gynnar alla elever, därför ber jag er att lägga lite tid och energi på att läsa dessa 7 punkter ...Läs hela artikeln på Skollyftet.se

Ann-Marie Körlings blogg - http://korlingsord.se/archives/17717
Det är HELA skolans uppdrag att verka för varje elevs språkutveckling. Tänk om vi alla kunde ge våra elever vårt medvetna språkuppdrag och verka för den dagliga samvaron språk erbjuder.

Lärarförbundet - Språkutveckling för alla i alla ämnen - så gör du!
Många flerspråkiga elever presterar långt under sin förmåga pga svårigheter med det svenska språket. Genom ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen kan man lägga grunden till en framgångsrik undervisning för eleverna. En språkutvecklande undervisning passar också elever med svenska som modersmål, speciellt de som har svårigheter av olika slag.  http://www.lararforbundet.se/web/lfort.nsf/webbUtb?ReadForm&id=005364E2

om de får rätt pedagogik, menar Mats Myrberg, i en intervju på Kod-Knäckarnas webbplats. Alltför många får dyslexi helt i onödan, säger han.

Med dyslexivänlig pedagogik menar han att barnen

• redan i förskolan får en systematisk, målinriktad språkpedagogik.
• får fortsätta leka med ordramsor för att bli säkra på att känna igen ljuden
• får bokläsningsvanor tidigt
• repetition är viktigt, att nöta in berättelserna, upprepa dikter och ramsor, och läs samma bok på samma sätt om och om igen.
• får uppgifter som lockar till läsning
• fångas upp och får stöd en till en-stöd om det behövs

- Utan en erfaren och skicklig lärare fungerar inga metoder alls, säger han. Lärarhögskolan måste utbilda skickliga lärare.

Läs hela artikeln på Kod-Knäckarnas webbplats

Rubriken är hämtad från en artikel på IT i Skolan, Skolverket. Peter Gärdenfors,  professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. är aktuell med boken Lusten att förstå - om lärande på människans villkor (Natur och Kultur). I den vill han visa hur skolan kan fånga upp denna lust till kunskap.

Om vi kunde få det formella lärandet mer likt det informella skulle det bli mycket lättare att lära sig. Det informella lärandet drivs av nyfikenheten, av viljan att kunna  och av ömsesidigheten, att få skapa något tillsammans med andra.

Det handlar inte om att lära sig en massa fakta utan det handlar om att förstå vad det handlar om. Motivationen ökar om man känner att man behärskar det man håller på med. Utan motivation, utan lust att lära är det svårt att förstå vad man ska lära sig.

Informationsteknik har en potential som inte utnyttjas till fullo.
Gärdenfors tror mycket på tekniska möjligheter. Klokt utvecklade it-verktyg kan både förstärka motivationen hos eleverna men också stimulera lärandet och förståelsen, säger han.

Läs hela artikeln på IT i Skolan, Skolverket

Titta på en intervju med Peter Gärdenfors UR

och, läs boken!
/Britt Hansson
webbansvarig

En ny intressant webbplats om "Fungerande medier" är under uppbyggnad. Webbansvarig är Torbjörn Lundgren, känd profil inom FMLS, författare och föreläsare.

Där kan vi få lära oss hur språk och andra uttryckssätt fungerar i förhållande till människors förmågor. Vi  får större möjlighet att skapa begriplig information och tillgängliga medier.

På webbplatsen hittar du många filmade föreläsningar och intressant läsning.

Skolverkets nya skrift "Greppa språket" är full av goda råd om språkutvecklande undervisning. Dessa goda råd passar utmärkt för elever med språkstörning eller språkliga svårigheter på grund av koncentrationssvårigheter.

Lärarens förhållningssätt, attityder och val av arbetssätt har en avgörande betydelse för all kunskapsutveckling och kanske i synnerhet för flerspråkiga elever. Alla lärare ska jobba språkutvecklande i sina ämnen. Men hur?

Det finns arbetssätt som fungerar bättre än andra för elever med annan språkbakgrund. Forskarna sammanfattar här i åtta punkter det som visat sig gynna flerspråkiga elevers lärande i olika skolämnen:

• läraren betonar läsning och skrivande
• läraren betonar muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar
• läraren betonar tankemässigt krävande uppgifter
• läraren känner till och kan analysera språket i sitt ämne
• läraren fokuserar på en medveten utveckling av ordförrådet i ämnet
• läraren förstår vilka texter som är ämnestypiska och vad som kännetecknar dem
• läraren undervisar om vad som utmärker olika texter i ämnet och också om olika lärandestrategier, och använder olika typer av formativ bedömning av elevernas prestationer
• läraren skapar en elevcentrerad klassrumsmiljö.

Greppa Språkets länkadress: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2573

Språkutveckling i alla ämnen

Elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får inte alltid den hjälp de behöver. Detta visar Skolinspektionens första kvalitetsgranskning av skolsituationen för dessa elever på 21 grundskolor.

Stora problem blir det för den elev som inte kan läsa och skriva tillräckligt bra. Problemen genomsyrar alla ämnen, säger Anna Löfström, undervisningsråd på Skolinspektionen.

Tidiga och välfungerande insatser för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är avgörande.

- Det är viktigt att skolorna uppmärksammar problemet och att det finns kompetens att möta elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för att ge dem rätt stöd, säger Anna Löfström.

Lärare behöver kompetensutveckling inom området

Elever ska inte behöva vänta år på en utredning. De råd och rekommendationer som ges följs heller inte alltid upp.

Tekniska hjälpmedel
Anpassningen av undervisningen behöver utvecklas i nästan samtliga granskade skolor. Elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi kan ha begränsade möjligheter att läsa, skriva och samtala om olika typer av texter. Tekniska hjälpmedel används endast i begränsad omfattning som en del i anpassningen av undervisningen i alla ämnen. I många av skolorna anpassas undervisningen främst utanför den ordinarie klassen, trots att det enligt läroplanen i första hand ska ges inom den ordinarie klassens ram.

Goda exempel
På både skol- och lärarnivå finns även exempel på hur skolorna arbetar för att utforma och anpassa undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

• Lärare som aktivt arbetar med att möta eleverna utifrån deras förutsättningar och behov samt anpassar undervisningen inom ramen för elevernas ordinarie klass.
• Under en lektion fick eleverna en muntlig genomgång som kompletterades med bilder. Eleverna hade möjlighet att reflektera och diskutera problem inom områden som behandlades. Läraren erbjöd även de som ville att få renskrivna anteckningar om det som togs upp under lektionen.