tidsenligaverktyg

Talande webb

Tack vare Funka kan Skoldatatek.se nu erbjuda tjänsten Talande webb.

Aktivera talande webb

Talande Webb är ett hjälpmedel som gör att webben talar. Talande Webb läser upp webbsidor och pdf-filer, markerar den text som läses upp, sparar uppläst tal som mp3 och ger dig möjlighet att använda läslinjal eller skärma av för att hålla fokus på det du läser. Talande Webb är gratis för dig som användare.

All information om tjänsten hittar du på
http://www.funkaportalen.se/Tema/Ljud/Sa-funkar-Talande-Webb/

Programmet finns även för Mac, men med engelskt tal, än så länge. 

Här är länken till nedladdning för Mac http://www.browsealoud.com/page.asp?pg_id=80004

Tidig träning motverkar dyslexi

Ett av tjugo barn i en klass har statistiskt sett dyslexi, svårigheter med att lära sig läsa och skriva. Men majoriteten av dessa barn skulle aldrig utvecklat sin funktionsnedsättning, om de fått hjälp i tid. Det säger Mats Myrberg, professor i Specialpedagogik på Stockholms universitet, i en artikel i Forskning och Medicin.

Det finns inget entydigt sätt att fastställa diagnosen dyslexi, men det finns pedagogiska modeller för hur man ska arbeta för att upptäcka svårigheter i ett barns språkliga utveckling.

Läs hela artikeln på Forskning och Medicins webbplats

De nordiska länderna har en lång tradition inom dyslexiforskning. Mest känd är den s k Bornholmsstudien som publicerades i slutet av 1980-talet och som experimentellt visade att om man tidigt tränar barnen i fonologisk medvetenhet, ger det en mycket positiv effekt på läsoch skrivutveckling. —  Studien visade att hela 80 procent av de barn med bristande fonologisk medvetenhet som tidigt redan i förskolan fick förebyggande hjälp, utvecklade senare sin läs- och skrivförmåga i likhet med andra barn, säger Mats Myrberg.

När det gäller att tillämpa rätt pedagogik, ställs det höga krav på lärarnas kunskaper om barns språkliga utveckling, säger Mats Myrberg. Här brister det kraftigt i lärarutbildningen.
Ett av problemen för dyslektiker uppstod också när staten avhände sig ansvaret för skolan, menar Mats Myrberg.
— Kommunaliseringen skapade en ojämnlikhet. En del kommuner gör stora insatser, medan andra inte alls tar sitt ansvar.

 

 

Skoldatatekets insatser ger högre måluppfyllelse

Den årliga utvärdering av nyttan med IT-verktyg för enskild elev, i Boden, visar för grundskolans del att mer än 90 % av eleverna har blivit hjälpta av de verktyg de fått låna av skolan. Motivationen till skolarbetet ökar, skolarbetet går lättare, och verktygen hjälper till i måluppfyllelsen, enligt lärarna. Ett förbättringsområde är att ge mer riktat stöd vid skolbyte för de elever som använder IT-verktyg, för att de ska bibehålla sitt sätt att arbeta med verktygen.

Skoldatatekets utvärdering av nyttan med IT-verktyg för enskild elev

I Bodens kommun är alla skolans datorer utrustade med program som ger stöd i läs- och skrivinlärningen. Genom Skoldatateket har skolan dessutom möjlighet att få prova anpassade IT-lösningar för enskild elev, som behöver extra stöd i sin läs- och skrivutveckling. Det kan handla om en egen arbetsdator, något datorprogram eller talbokspelare. Om anpassad utrustning bedöms vara bra för eleven, kan skolan sedan hyra utrustningen genom kommunens avtal, via Skoldatateket. För att utrustningen ska komma till största nytta ger Skoldatateket handledning och support till arbetslaget, eleven och föräldrarna.

För de flesta elever som kommer ifråga för att låna IT-verktyg från sin skola, blir det en bärbar dator. De bärbara datorerna har kommunens ordinarie programutbud, med talsyntesprogram, så att datorn läser den text som visas eller skrivs, rättstavningsprogram i svenska och engelska, daisybok-spelare och träningsprogram i kärnämnena. För att IT-verktygen ska ge så mycket stöd som tänkas kan, krävs att lärare ger bra uppgifter så att eleven använder och arbetar med sina verktyg. Lärare behöver också ge stöd och handledning till eleven.

En gång per år utvärderas användningen av IT-verktygen. 2009 års utvärdering, för insatser i grundskolan, består av 15 frågor. 68 enkäter är utskickade till elevernas respektive klassföreståndare/kontaktlärare, 66 av dessa har inkommit. Resultatet visar att IT-verktygen har positiv inverkan på "måluppfyllelsen" och elevens motivation i skolarbetet samt att verktygen varit till nytta eftersom de underlättar skolarbetet.

Lärarnas svar anger att för:

  • - 60 av 66 elever har IT-verktygen bidragit/bidragit i hög grad till "måluppfyllelsen". För 6 elever har det inte bidragit särskilt mycket.
  • - 60 av 66 elever har verktygen haft en positiv/mycket positiv inverkan på motivationen inför skolarbetet. För 6 elever har det inte bidragit särskilt mycket.
  • - 60 av 66 elever har verktygen i högre eller lägre grad underlättat skolarbetet. För 6 elever har det inte bidragit särskilt mycket.

Det är i stort sett samma sex elever som nämns, för vilka IT-verktygen inte har bidragit till högre måluppfyllelse, motivation eller underlättat skolarbetet. Av dessa elever har en lämnat tillbaka datorn, tre elever med personal har fått förnyad utbildningsinsats och två elever behöver sin utrustning trots att det inte bidrar särskilt mycket för skolarbetet.

En förutsättning för att eleven ska få nytta av sina verktyg är att lärarna ger uppgifter där verktygen kan och ska användas. 64 av 66 elever har ett åtgärdsprogram där IT-verktygen är inskrivna. 60 elever får riktade arbetsuppgifter, i högre eller lägre grad, av sina lärare. 6 elever får inte riktade uppgifter. Dessa är i stort sett samma elever som de som inte har fått nytta av sina verktyg.

En av anledningarna till att eleven har personlig dator är att de ska kunna använda den både hemma och i skolan. 14 av 66 använder datorn hemma 3-7 dagar per vecka, 23 av 66 tar hem datorn 1-2 gånger varje vecka, medan 29 av 66 aldrig tar hem datorn. 50 av 66 använder datorn 3-5 dagar per vecka i skolan, 11 av 66 använder den 1-2 dagar per vecka, medan 5 elever bara använder den hemma. Det kan bero på att eleven har mest nytta av datorn vid läxläsningen, men det kan också bero på att eleven inte vill visa datorn eller tycker att det är besvärligt. Mest nytta av datorn får de elever som använder den ofta i skolan och/eller hemma.

IT-verktygen hjälper eleven när de används. Skolans arbete består till största delen av att skriva och läsa, där kan verktygen - om de används - hjälpa till. Bra arbetsuppgifter och stöd från läraren är här viktiga ingredienser. Utvärderingen visar att det finns skolor där verktygen skulle kunna komma till ännu större nytta. Det är av största vikt att följa upp dessa svar. Här har Skoldatateket tillsammans med respektive skola ett förbättringsarbete. Elever behöver mer stöd vid skolbyte. I jämförelse med förra årets utvärdering syns en nedgång i användning för en del elever som har bytt skola, här är ytterligare ett förbättringsarbete.

De elever som är i behov av särskilt stöd lägger ofta ner långt mer tid i sitt skolarbete, jämfört med sina kamrater, för att uppnå lika resultat. Här kan IT-verktyg vara till stor hjälp under förutsättning att eleven får nödvändigt stöd från lärare. Resultatet från utvärderingen visar att verktygen påverkar elevens motivation till skolarbetet och att de underlättar skolarbetet. De visar sig också bidra till måluppfyllelse.

Simon klarade det

SimonÄven om förutsättningarna kan verka små, är det fullt möjligt att lyckas. Om det berättade Simon Sjöholm i ett föredrag i Lycksele 26/3 2010. Tack vare stort stöd från familjen har han lyckats att klara skolan, trots stora svårigheter.

Simon gav oss sin bild av hur svårt det kan vara, och hur bra det kan bli när när skolan är öppen för nya lösningar och vill hjälpa en elev utifrån de förutsättningar eleven har. Gymnasiet fungerade bra och när han gick ut fick han ett skriftligt bevis på att han har betytt mycket för skolas utveckling. "

"Skolan öppnade alla dörrar på vid gavel och tog emot den kunskap och erfarenhet som fanns. Vi har lärt oss otroligt mycket i förhållningssätt och blivit bättre pedagoger. Vi har fått utvecklas och Simon ar varit det perfekta objektet att leda oss"
"Inte bara de undervisande lärarna har lärt sig genom att undervisa eleven, hela skolan har lärt sig. Det har fått en överspriding och förhållningssätt gentemot andra elever i behov av stöd har förbättrats"

Vad gjorde de för att lyckas?

  • Att alla lärare måste få en grundläggande utbildning när det gäller specialpedagogik.
  • Att alla lärare måste få kunskap om ur man tidigt upptäcker om en elev har läs- och skrivsvårigheter.
  • Att alla lärare inser vikten av att dessa elever får tillgång till alternativa verktyg så tidigt som möjligt.
  • Att eleven, föräldrar och lärare får en grundlig utbildning i hur man använder de alternativa verktygen

 Simons goda råd:

  • Hitta elevens starka sidor
  • Finn rätt studieteknik
  • Sätt in alternativa verktyg tidigt
  • Utbildning är viktig om verktygen till elev, föräldrar och lärare.
  • Låt eleven får redovisa i bilder, som kollage eller i ljudmeddelanden.
  • Eleven kan behöva hjälp att förstå frågorna och hjälp till att knuffas in i rätt spår om arbetsminnet brister.
  • Använd pys-paragrafen.
  • Ge hjälp att översätta ord som eleven fastnar på.
  • Ge muntliga prov om det behövs.

Om inte skolan ger tillräckligt stöd bli det sociala livet lidande. Eleven hinner inte med att leka ifall skolan måste prioriteras på fritiden tillsammans med föräldrarna. Många gånger måste elever göra sin muntliga prov på raster och efter skolan.

Simon som är en briljant föreläsare arbetar nu på ICAP, med just de verktyg som han har haft så mycket nytta av själv.

 

 /Britt Hansson

 

 

 

Att bygga Skoldatatek

135 kommuner kan inte ha fel. Skoldatateksuppbyggnaden fortsätter i allt fler kommuner. Skoldatatek som i handlar om IT och specialpedagogik, betyder i praktiken ofta IT-utveckling i skolan i stort.

Vid ett länsmöte i Gävleborgs län 10/2 2010 framkom följande förslag på hållbar Skoldatateksuppbyggnad:

Framgångsfaktorer för Skoldatatek

  • Tydlig organisation med delaktig ledning och drivande skolchef
  • Marknadsföring av verksamheten så att alla får reda på att den finns. En presentation behövs för tjänstemän, politiker och hela organisationen.
  • Utbildning med pedagogiskt tänk - av rektorer, pedagoger, tekniker och övriga inom skolan.
  • Utbildning före utrustning - 70 % utbildning 30 % grejor.
  • Att Skoldatatek finns med där det handlar om IT - t ex elevstöd och IT-utveckling
  • Samarbete och dialog med IT-teknikerna så att vi får lära oss av varandra och vad vi kan begära. Teknik och pedagogik måste gå hand i hand (tekniken i pedagogikens tjänst). Det gäller att ha god tumme med IT-sidan.
  • Ekonomiska resurser måste avsättas för att köpa in adekvat utrustning. Tillgång till teknik är nödvändigt för verksamheten.
  • Tillgänglighet för skolans pedagoger, att det är lätt för dem att ta kontakt.
  • Tydliga rutiner och spelregler som man alltid förklarar.

Fallgropar som bör undvikas

  • Brist på samsyn och samarbete med skolans ledningsgrupp
  • Brist på samverkan vid stadieövergångar
  • Att tro att verksamheten sköter sig själv, efter projekttiden slut. Det är viktigt att det är ett uppbyggnadsprojekt som sen kan permanentas.
  • Omorganisationer som gör att verksamheten tas bort
  • Utrustning före utbildning
  • Utbildning utan pedagogiskt tänk
  • Att erbjuda för stort utbildningsutbud, att tror att man kan hinna bli expert på allt

Positiva saker som har hänt i kommunerna
Kommunlicens på program
Höjd kompetens ute i verksamheten, att man ser att det finns andra sätt att hjälpa eleverna.
IT-kompetens har spridits generellt.
Elever har fått chans att visa sina kunskaper.
Pedagoger har fått möjlighet att individualisera undervisningen för elever

Liknande erfarenheter finns i andra kommuner i landet.

Ingela Söderström, Skoldatateket i Malå, berättade på ett länsmöte i Västerbotten den 17/2 2010 om vad man bör tänka på vid skoldatateksuppbyggnad.

Det handlar om förhållningssätt och utbildning av pedagogerna, att ha många olika sätt att jobba med eleverna. Styrgruppen är ett mkt gott stöd för arbetet. Skolchef, specialpedaog, teknisk kompetens har möjlighet och måste samarbeta.

Att formalisera arbetet är viktigt, och gör det mer betydelsefullt.  Man får ut mer om man ser till att formalisera det. Dokumentation en form av formalisering. Det blir "viktigare" om man har med blankett som man skriver under, annars kan det bara bli en av de saker man gör som man bort att man bestämt sig för att göra. Det har varit viktigt att dokumentera. Det underlättar när projektet ska redovisas.

Ingela bestämde sig för att bygga upp ett intresse först, före hon kom med datorerna. Hon ser att det är viktigt att bygga utbildning före grejorna. En lång inventeringsfas inledde hennes arbete. Det var viktigt att veta vilken kompetens, vilka grejor och vilket behov som fanns. Grejorna hade hon god koll på eftersom hon har jobbat så länge som spec i kommunen. Hon försökte hitta bundsförvanter och plocka fram goda exempel. Hon ville känna av vilka förväntningar det fanns.

En tidsplan är viktig. Även om man inte når alla mål, är det bra att veta var man är på väg. Det tar mycket tid och det är viktigt att lägga tid på att lära sig verktygen och att sätta sig in i skoldatatekstanken och annat som är viktigt, som att hinna prova program och utvärdera. Man kan inte sitta och "fippla" om man ska få andra intresserade. De andra behöver också tid. Man måste vara tydlig med skolledningen, som måste se till att folk kan få komma loss. Om all annan tid är inbokad blir det inte möjligt att kunna köra skoldatateksträning.

Informera, informera och informera personal, föräldrar, politiker. Berätta när man råkas, skicka mejl till all personal så att alla får reda på vad som pågår. Se till att folk får reda på vad man gör med pengarna. Gör så lite som möjligt åt folk, visa i stället hur man gör.

Talsyntes ska finnas i alla datorer och andra verktygsprogram som stavningshjälpen. Färdighetsträningsprogrammen är bra att ha. Inlästa läromedel behövs så att alla har chansen att lära sig på sitt sätt.

Ingela överraskad över kollegonas intresse för Skoldatatek och för de nya verktygen. Trots kommunens omorganisation på serversidan med upptagna tekniker och en utbredd IT-matthet hos skolans personal, visade det sig att kollegorna var oerhört intresserade.  Workshop för kollegorna har varit värdefullt. Folk vill verkligen ha dessa verktyg så att de kan lära sig det de har "användning av på golvet".

En grundkompetens inom IT är nödvändig och PIM "på egen hand" har varit bra, då kommunen inte har kommit igång med utbildning. Vi måste ha förutsättningar för att lärare ska kunna använda datorn som verktyg. Från hösten kommer det att finnas tid för PIM, hoppas Ingela avslutningsvis.

/antecknat vid länsmöten i X-län och AC-län av Britt Hansson, Skoldatatek Norrbotten

Skoldatatek.se är en gemensam webbplats
för Sveriges Skoldatatek