tidsenligaverktyg

Digitala lärverktyg i språkundervisningen

Informationstekniken förändrar villkoren för språkundervisningen så mycket att man inte kan betrakta it enbart som ett komplement eller som kompensation. Det visar språkläraren och forskaren Sylvi Vigmo i sin avhandling från våren 2010.

Läs Skolverkets nypublicerade artikel om Sylvi Vigmos resultat

Från artikeln, skriven av Ulf Jämteryd, är följande citat hämtade:

- Tyvärr riskerar it ibland att bli ett komplement utan att man som lärare har tänkt igenom syftet, hävdar Sylvi Vigmo. Man använder it helt oreflekterat, vilket man inte gör med andra saker.

- Jag förstår att det fortfarande är ett starkt fokus på den skrivna texten i skolan, säger Sylvi Vigmo. Men just i språkundervisningen finns det så mycket mer man kan göra med digitala medier. Det finns mycket som går bortom det skrivna språket, genom it erbjuds eleverna att uttrycka sig språkligt på flera sätt.

- Det finns en allmän uppfattning att it betraktas som ett komplement till andra redskap eller verksamheter i undervisningen, menar Sylvi Vigmo.

- Eller så betraktar man it som en kompensation - om läraren inte har möjlighet att hjälpa alla elever kan it tjäna som en förlängd resurs i undervisningen.

- Min forskning visar att it som resurs eller  digitala redskap förändrar villkoren för undervisningen så mycket att man inte kan betrakta it enbart som ett komplement. 

 

Självhjälp på vägen

Webbplatsen - Självhjälp på vägen är resultat av ett samarbete mellan Akademiska sjukhuset, Attention, Allmänna Arvsfonden. Där finns information för barn, ungdom, föräldrar, lärare och vårdpersonal. Informationen handlar om AUTISM, ASPERGER, ADHD, TVÅNGSSYNDROM/OCD, TOURETTES och BIPOLÄR SJUKDOM

Citat från webbplatsen Självhjälp på vägen:  

Det är inte din funktionsnedsättning som avgör om du är "funktionshindrad". Det är brister i miljön som skapar funktionshinder.

Den som har en funktionsnedsättning blir mer eller mindre handikappad utifrån hur miljön är utformad. Miljön kan anpassas, hjälpmedel kan användas och det går att förbättra funktionen med övning och behandling så att funktionsnedsättningen minskar eller försvinner.

 

Hjälp ditt barn att lyckas med läsningen!

Alla kan lära sig läsa och skriva! Men några av oss behöver mer hjälp. För dig som vill hjälpa dina barn finns nu filmen Hitta läsningen! som visar hur föräldrar kan hjälpa sina barn till läsning. Det är Kod-Knäckarna som med sin dvd vill ge föräldrar tips och idéer om hur föräldrar kan hjälpa sina barn.

Med hjälp av dvd:n Hitta läsningen! gör du en spännande resa in i bokstävernas värld tillsammans med ditt barn. Ni leker och lär er sambandet mellan ljud och bokstäver. Logopeden Bodil Andersson Rack guidar er genom övningarna.

Hitta läsningen! innehåller 16 st övningar tänkta för barn mellan 5 och 8 år. Övningarna bygger på forskning och beprövad erfarenhet. På dvd:n finns också en tio minuter lång film för föräldrar med annat modersmål än svenska.

http://www.kodknackarna.se 

Hitta läsningen! är producerad av Kod-Knäckarna, ideell förening, i samarbete med Natur & Kultur, med stöd från
Arvsfonden m.fl. Kod-Knäckarna har även annat material för föräldrar och lärare.

Föräldrapaketet Föräldrar - en resurs för sina barn är en cd och broschyr som beskriver vad dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter är. Du lär dig hjälpa ditt barn i vardagen och med skolarbetet från starten.

Tidigt fokus på läsutveckling är en dvd för lärare, som också många föräldrar har stor nytta av.

 

Talande webb

Tack vare Funka kan Skoldatatek.se nu erbjuda tjänsten Talande webb.

Aktivera talande webb

Talande Webb är ett hjälpmedel som gör att webben talar. Talande Webb läser upp webbsidor och pdf-filer, markerar den text som läses upp, sparar uppläst tal som mp3 och ger dig möjlighet att använda läslinjal eller skärma av för att hålla fokus på det du läser. Talande Webb är gratis för dig som användare.

All information om tjänsten hittar du på
http://www.funkaportalen.se/Tema/Ljud/Sa-funkar-Talande-Webb/

Programmet finns även för Mac, men med engelskt tal, än så länge. 

Här är länken till nedladdning för Mac http://www.browsealoud.com/page.asp?pg_id=80004

Tidig träning motverkar dyslexi

Ett av tjugo barn i en klass har statistiskt sett dyslexi, svårigheter med att lära sig läsa och skriva. Men majoriteten av dessa barn skulle aldrig utvecklat sin funktionsnedsättning, om de fått hjälp i tid. Det säger Mats Myrberg, professor i Specialpedagogik på Stockholms universitet, i en artikel i Forskning och Medicin.

Det finns inget entydigt sätt att fastställa diagnosen dyslexi, men det finns pedagogiska modeller för hur man ska arbeta för att upptäcka svårigheter i ett barns språkliga utveckling.

Läs hela artikeln på Forskning och Medicins webbplats

De nordiska länderna har en lång tradition inom dyslexiforskning. Mest känd är den s k Bornholmsstudien som publicerades i slutet av 1980-talet och som experimentellt visade att om man tidigt tränar barnen i fonologisk medvetenhet, ger det en mycket positiv effekt på läsoch skrivutveckling. —  Studien visade att hela 80 procent av de barn med bristande fonologisk medvetenhet som tidigt redan i förskolan fick förebyggande hjälp, utvecklade senare sin läs- och skrivförmåga i likhet med andra barn, säger Mats Myrberg.

När det gäller att tillämpa rätt pedagogik, ställs det höga krav på lärarnas kunskaper om barns språkliga utveckling, säger Mats Myrberg. Här brister det kraftigt i lärarutbildningen.
Ett av problemen för dyslektiker uppstod också när staten avhände sig ansvaret för skolan, menar Mats Myrberg.
— Kommunaliseringen skapade en ojämnlikhet. En del kommuner gör stora insatser, medan andra inte alls tar sitt ansvar.

 

 

ADHD-en berättelse i bilder

"När en uppgift ska lösas vet ju alla att det är väldigt bra att vara fokuserad raka spåret mot målet". Så börjar Blogmalplace´s blogg.

Skribenten har blivit diagnostiserad i vuxen ålder och visar på ett genialiskt sätt hur personer med ADHD känner sig splittrad i sina tankar, med många tankesspår att hålla reda på samtidigt.

Läs hela hennes berättelse på Blogmalplace´s blogg

Talsyntes stor hjälp

På Skoldatateket i Falkenberg jobbar specialpedagogen Kenneth Jönsson. Han vet vad som behövs för att få bokstäverna att hamna på rätt plats. Ett hundratal elever i grundskolan och gymnasiet har fått låna utrustning som hjälper dem i skolarbetet.

När läraren känner att en elev har läs- eller skrivproblem blir Kenneth Jönsson inkopplad. Tillsammans med eleven och hans föräldrar testar de fram det hjäpmedel som passar bäst. Därefter får eleven låna utrustningen i några veckor för att känna hur den fungerar. Om allt fungerar som det ska köper skolan in utrustningen som behövs.

I år kommer åk 7-9 vara med i En-till en-projektet, det vill säga de kommer att ha egna bärbara datorer. Talsyntes finns på samtliga datorer. Det är bra för då kan eleverna få lässtöd när texter på datorskärmen även blir upplästa.

Talsyntes är en stor hjälp för den som har svårt att läsa, säger Kenneth Jönsson i en artikel i Hallands Nyheter 16 augusti.

Läs hela artikeln Bokstäverna hamnar rätt med Kenneths hjälp 

Läs också om Felix som inte har ont i magen längre inför skolstarten 

 

 

 

Fröken Matte

Fröken Matte gör succé på Youtube. När lektionstiden inte räckte till i matematik B, hittade lärarna på Hagagymnasiet i Borlänge en ny möjlighet - de spelade in filmer. Nu kan eleverna förbereda sig innan lektionen och lärarna hinner ge individuell hjälp till eleverna.

Med hjälp av elever och lärare på Mediaprogrammet utformade man små videofilmer med olika räkneexempel. Se filmerna på YouTube http://www.youtube.com/user/FrokenMatte

 

Simon klarade det

SimonÄven om förutsättningarna kan verka små, är det fullt möjligt att lyckas. Om det berättade Simon Sjöholm i ett föredrag i Lycksele 26/3 2010. Tack vare stort stöd från familjen har han lyckats att klara skolan, trots stora svårigheter.

Simon gav oss sin bild av hur svårt det kan vara, och hur bra det kan bli när när skolan är öppen för nya lösningar och vill hjälpa en elev utifrån de förutsättningar eleven har. Gymnasiet fungerade bra och när han gick ut fick han ett skriftligt bevis på att han har betytt mycket för skolas utveckling. "

"Skolan öppnade alla dörrar på vid gavel och tog emot den kunskap och erfarenhet som fanns. Vi har lärt oss otroligt mycket i förhållningssätt och blivit bättre pedagoger. Vi har fått utvecklas och Simon ar varit det perfekta objektet att leda oss"
"Inte bara de undervisande lärarna har lärt sig genom att undervisa eleven, hela skolan har lärt sig. Det har fått en överspriding och förhållningssätt gentemot andra elever i behov av stöd har förbättrats"

Vad gjorde de för att lyckas?

  • Att alla lärare måste få en grundläggande utbildning när det gäller specialpedagogik.
  • Att alla lärare måste få kunskap om ur man tidigt upptäcker om en elev har läs- och skrivsvårigheter.
  • Att alla lärare inser vikten av att dessa elever får tillgång till alternativa verktyg så tidigt som möjligt.
  • Att eleven, föräldrar och lärare får en grundlig utbildning i hur man använder de alternativa verktygen

 Simons goda råd:

  • Hitta elevens starka sidor
  • Finn rätt studieteknik
  • Sätt in alternativa verktyg tidigt
  • Utbildning är viktig om verktygen till elev, föräldrar och lärare.
  • Låt eleven får redovisa i bilder, som kollage eller i ljudmeddelanden.
  • Eleven kan behöva hjälp att förstå frågorna och hjälp till att knuffas in i rätt spår om arbetsminnet brister.
  • Använd pys-paragrafen.
  • Ge hjälp att översätta ord som eleven fastnar på.
  • Ge muntliga prov om det behövs.

Om inte skolan ger tillräckligt stöd bli det sociala livet lidande. Eleven hinner inte med att leka ifall skolan måste prioriteras på fritiden tillsammans med föräldrarna. Många gånger måste elever göra sin muntliga prov på raster och efter skolan.

Simon som är en briljant föreläsare arbetar nu på ICAP, med just de verktyg som han har haft så mycket nytta av själv.

 

 /Britt Hansson

 

 

 

Att bygga Skoldatatek

135 kommuner kan inte ha fel. Skoldatateksuppbyggnaden fortsätter i allt fler kommuner. Skoldatatek som i handlar om IT och specialpedagogik, betyder i praktiken ofta IT-utveckling i skolan i stort.

Vid ett länsmöte i Gävleborgs län 10/2 2010 framkom följande förslag på hållbar Skoldatateksuppbyggnad:

Framgångsfaktorer för Skoldatatek

  • Tydlig organisation med delaktig ledning och drivande skolchef
  • Marknadsföring av verksamheten så att alla får reda på att den finns. En presentation behövs för tjänstemän, politiker och hela organisationen.
  • Utbildning med pedagogiskt tänk - av rektorer, pedagoger, tekniker och övriga inom skolan.
  • Utbildning före utrustning - 70 % utbildning 30 % grejor.
  • Att Skoldatatek finns med där det handlar om IT - t ex elevstöd och IT-utveckling
  • Samarbete och dialog med IT-teknikerna så att vi får lära oss av varandra och vad vi kan begära. Teknik och pedagogik måste gå hand i hand (tekniken i pedagogikens tjänst). Det gäller att ha god tumme med IT-sidan.
  • Ekonomiska resurser måste avsättas för att köpa in adekvat utrustning. Tillgång till teknik är nödvändigt för verksamheten.
  • Tillgänglighet för skolans pedagoger, att det är lätt för dem att ta kontakt.
  • Tydliga rutiner och spelregler som man alltid förklarar.

Fallgropar som bör undvikas

  • Brist på samsyn och samarbete med skolans ledningsgrupp
  • Brist på samverkan vid stadieövergångar
  • Att tro att verksamheten sköter sig själv, efter projekttiden slut. Det är viktigt att det är ett uppbyggnadsprojekt som sen kan permanentas.
  • Omorganisationer som gör att verksamheten tas bort
  • Utrustning före utbildning
  • Utbildning utan pedagogiskt tänk
  • Att erbjuda för stort utbildningsutbud, att tror att man kan hinna bli expert på allt

Positiva saker som har hänt i kommunerna
Kommunlicens på program
Höjd kompetens ute i verksamheten, att man ser att det finns andra sätt att hjälpa eleverna.
IT-kompetens har spridits generellt.
Elever har fått chans att visa sina kunskaper.
Pedagoger har fått möjlighet att individualisera undervisningen för elever

Liknande erfarenheter finns i andra kommuner i landet.

Ingela Söderström, Skoldatateket i Malå, berättade på ett länsmöte i Västerbotten den 17/2 2010 om vad man bör tänka på vid skoldatateksuppbyggnad.

Det handlar om förhållningssätt och utbildning av pedagogerna, att ha många olika sätt att jobba med eleverna. Styrgruppen är ett mkt gott stöd för arbetet. Skolchef, specialpedaog, teknisk kompetens har möjlighet och måste samarbeta.

Att formalisera arbetet är viktigt, och gör det mer betydelsefullt.  Man får ut mer om man ser till att formalisera det. Dokumentation en form av formalisering. Det blir "viktigare" om man har med blankett som man skriver under, annars kan det bara bli en av de saker man gör som man bort att man bestämt sig för att göra. Det har varit viktigt att dokumentera. Det underlättar när projektet ska redovisas.

Ingela bestämde sig för att bygga upp ett intresse först, före hon kom med datorerna. Hon ser att det är viktigt att bygga utbildning före grejorna. En lång inventeringsfas inledde hennes arbete. Det var viktigt att veta vilken kompetens, vilka grejor och vilket behov som fanns. Grejorna hade hon god koll på eftersom hon har jobbat så länge som spec i kommunen. Hon försökte hitta bundsförvanter och plocka fram goda exempel. Hon ville känna av vilka förväntningar det fanns.

En tidsplan är viktig. Även om man inte når alla mål, är det bra att veta var man är på väg. Det tar mycket tid och det är viktigt att lägga tid på att lära sig verktygen och att sätta sig in i skoldatatekstanken och annat som är viktigt, som att hinna prova program och utvärdera. Man kan inte sitta och "fippla" om man ska få andra intresserade. De andra behöver också tid. Man måste vara tydlig med skolledningen, som måste se till att folk kan få komma loss. Om all annan tid är inbokad blir det inte möjligt att kunna köra skoldatateksträning.

Informera, informera och informera personal, föräldrar, politiker. Berätta när man råkas, skicka mejl till all personal så att alla får reda på vad som pågår. Se till att folk får reda på vad man gör med pengarna. Gör så lite som möjligt åt folk, visa i stället hur man gör.

Talsyntes ska finnas i alla datorer och andra verktygsprogram som stavningshjälpen. Färdighetsträningsprogrammen är bra att ha. Inlästa läromedel behövs så att alla har chansen att lära sig på sitt sätt.

Ingela överraskad över kollegonas intresse för Skoldatatek och för de nya verktygen. Trots kommunens omorganisation på serversidan med upptagna tekniker och en utbredd IT-matthet hos skolans personal, visade det sig att kollegorna var oerhört intresserade.  Workshop för kollegorna har varit värdefullt. Folk vill verkligen ha dessa verktyg så att de kan lära sig det de har "användning av på golvet".

En grundkompetens inom IT är nödvändig och PIM "på egen hand" har varit bra, då kommunen inte har kommit igång med utbildning. Vi måste ha förutsättningar för att lärare ska kunna använda datorn som verktyg. Från hösten kommer det att finnas tid för PIM, hoppas Ingela avslutningsvis.

/antecknat vid länsmöten i X-län och AC-län av Britt Hansson, Skoldatatek Norrbotten

Fler artiklar...

Skoldatatek.se är en gemensam webbplats
för Sveriges Skoldatatek