tidsenligaverktyg

Språksatsning ska ge lyft i Malmö

Språkutvecklande undervisning ska det bli i Malmö. Inriktningen är att stärka både elevernas svenska och andra modersmål. Målet är att eleverna ska lyckas bättre i skolan.

Skolverkets skrift Greppa Språket verkar ligga till grund i Malmös satsning.

1. Språkutvecklande ämnesundervisning:
Alla lärare ansvarar för att eleverna förstår det
vetenskapliga språk som ämnet bygger på.
2. Flerspråkig ämnesundervisning:
Stöd av modersmålslärare eller studiehandledning på modersmålet.
3. Formativ bedömning:
Löpande uppföljningar som komplettering till avslutande betyg och omdömen

läs mer på Sydsvenskan om Språksatsning ska ge lyft

 

Guider i upphovsrätt

Creative Commons är ett sätt för upphovsmannen att licensiera sitt eget material. Licensen förklarar hur materialet får användas. På Kolla Källans sida om Creative Commons finns info i form av bildspel och text, samt exempel på CC-licensierat material som kan passa i skolan.

Webbstjärnan CC

En enkel förklaring om av vad Creative Commons licenserna betyder.

Creative Commons förklaras av Kristina Alexanderson och illustreras av Jesper Wallerborg filmad av Göran Thorén. En produktion av Webbstjärnan i samarbete med Internetguider på Stiftelsen för Internetinfrastruktur .SE

Kopiering inom grund- och gymnasieskolor Bonus Presskopia har kopieringsavtal med Sveriges samtliga kommuner och landsting för de kommunala- och landstingskommunala grund- och gymnasieskolorna samt avtal med ett stort antal friskolor. 

Lärare och elever får kopiera upphovsrättsligt skyddat material ur offentliggjorda svenska och utländska verk, exempelvis böcker, läromedel, dagstidningar, veckotidningar, tidskrifter med mera.

 

 

Elevers lust att förstå - en bortglömd resurs?

Gärdenfors bokPeter Gärdenfors,  professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. är aktuell med boken Lusten att förstå - om lärande på människans villkor (Natur och Kultur). I den vill han visa hur skolan kan fånga upp denna lust till kunskap.

Om vi kunde få det formella lärandet mer likt det informella skulle det bli mycket lättare att lära sig. Det informella lärandet drivs av nyfikenheten, av viljan att kunna  och av ömsesidigheten, att få skapa något tillsammans med andra.

Det handlar inte om att lära sig en massa fakta utan det handlar om att förstå vad det handlar om. Motivationen ökar om man känner att man behärskar det man håller på med. Utan motivation, utan lust att lära är det svårt att förstå vad man ska lära sig.

Informationsteknik har en potential som inte utnyttjas till fullo.
Gärdenfors tror mycket på tekniska möjligheter. Klokt utvecklade it-verktyg kan både förstärka motivationen hos eleverna men också stimulera lärandet och förståelsen, säger han.

Läs hela artikeln på IT i Skolan, Skolverket

Titta på en intervju med Peter Gärdenfors UR

 

8 av 10 slipper dyslexi

Kodknäckarnaom de får rätt pedagogik, menar Mats Myrberg, i en intervju på Kod-Knäckarnas webbplats. Alltför många får dyslexi helt i onödan, säger han.

Med dyslexivänlig pedagogik menar han att barnen

  • redan i förskolan får en systematisk, målinriktad språkpedagogik.
  • får fortsätta leka med ordramsor för att bli säkra på att känna igen ljuden
  • får bokläsningsvanor tidigt
  • repetition är viktigt, att nöta in berättelserna, upprepa dikter och ramsor, och läs samma bok på samma sätt om och om igen.
  • får uppgifter som lockar till läsning
  • fångas upp och får stöd en till en-stöd om det behövs

- Utan en erfaren och skicklig lärare fungerar inga metoder alls, säger han. Lärarhögskolan måste utbilda skickliga lärare.

Läs hela artikeln på Kod-Knäckarnas webbplats

 

 

Klingberg om dyskalkyli

Hur kan vi bäst ska hjälpa ett barn med dyskalkyli? Den frågan kan vara bra att ställa sig ifall vi vill att alla barn ska klara matematiken, skriver Torkel Klingberg i sin artikel i Forskning och Framsteg.

Forskningen visar, enligt Torkel Klingberg, att barn med dyskalkyli hade lägre aktivitet i högra intraparietala cortex, liksom i två områden i frontalloben och i occipitalloben (synbarken).

Studier visar att dyslexi och dyskalkyli kan särskiljas:  

  •  barn som har dyskalkyli har större svårigheter att bedöma antal,
  •  barn med dyslexi har större språkliga svårigheter.


Läs hela Klingbergs artikel http://www.fof.se/tidning/2011/3/nar-hjarnan-dissar-kalkylerna

ASL och paddor eller inte?

Sollentunas IT-satsning skapade en debatt. Här följer en sammanfattning med länkar till artiklar i anknytning till satsningen på att skriva sig till läsning med digitala lärverktyg. För dig som har missat början finns här länkar i ämnet.

Sollentuna kommun satsar på digitala lärverktyg för alla.
Surfplattor ersätter läroböcker i Sollentuna (DN 120130)

"Vi tror inte på klassiska läromedel", säger rektor Eva-Lotta Kastenholm,Tegelhagens skola i Sollentuna.

På samma tema skriver Lärarnas Nyheter 120402

"Det finns inte någon vetenskaplig grund att påstå att det är bättre" säger Mats Myrberg, professor i specialpedagogik, Stockholms universitet (DN120201)

Skolministerna sågar projektet med surfplatta, Jan Björklund blir provocerad av att eleverna inte har skolböcker. (DN 120201)

"Både enklare och roligare att arbeta med padda", säger Thomas Kroksmark, professor i pedagogik, Jönköping. (DN120201)

”Björklund borde komma hit och se hur vi jobbar", säger Maria Stockhaus (M), Sollentuna (DN120202)

Läsplattor, tryckta böcker och pennor, hör alla hemma i skolan, skriver ordförande i Barn- och ungdomsnämnden i Järfälla (Folkpartiet Järfällas blogg 120201)

Surfplattorna platsar i skolan, skriver Anna-Karin Hatt i sin blogg. Hon anser att det snarast är för lite it-verktyg i skolan. (120201)

Jag tycker utbildningsministern är hopplöst omodern och bakåtblickande, skrivaer Mikael Damberg (S) i sin blogg. (120202)

Paddbråket splittrar regeringen, menar Thomas Zirn i CS (120203)

Låt inte hinder för att lära sig skriva även blockera möjligheten att lära sig läsa., skriver Erica Lövgren i sin blogg (120204)

Pekplattor, missförstånd och teknikrädsla, skriver Daniel Goldberg i Computer Sweden (120208)

Låt läsplattan vara innan analysen är klar, skriver Malin Siwe i Expressen (120208)

 

Lyssna på lärares beprövade erfarenhet, skriver Peter Becker och Erica Lövgren i Datorn i Utbildningen 1-2012

Att skriva sig till läsning och vikten av pedagogik, skriver Christina Löfving

 

Surfplattor ersätter läroböcker i Sollentuna

Elever i Sollentuna ska få papper och penna först i tvåan. Skolböcker är snart ett minne blott.  År 2013 ska alla elever i Sollentuna ha surfplattor och datorer i stället för läromedel.

De yngsta får surfplattor och skolorna får välja mellan surfplatta, pc eller mac till de äldre. Alla lärare ska ha sin egen dator. Med hjälp av en webbaserad portal ska eleverna kunna spara sina arbeten och få tillgång till program. Det är inte meningen att eleverna ska sitta vid datorerna hela dagarna. Arbetssättet ska variera precis som idag.

Det kan kännas som science fiction men "framtidens skola" är snarare sent kommen, tycker Maria Stockhaus (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden. "Jämfört med övriga samhället ligger skolan i bakvattnet". 

- Tegelhagsskolan presterar bra på nationella prov och den har varit helt digitaliserad i tre år. Men vi har inte gjort några före-, eller efterstudier. Däremot vet vi att vi förbereder eleverna väl inför arbetslivet och framtiden, säger Maria Stockhaus.

- Skolan ska ta klivet in i nutiden i stället för att hålla till i forntiden. Datorn är ju lika självklar som papper och penna, ändå har bara varannan lärare i Sverige i dag en dator, det är fullständigt vansinnigt, säger Maria Stockhaus.

Detta och mycket mer står att läsa i en artikel i Dagens Nyheter http://www.dn.se/sthlm/surfplattor-ersatter-skolbocker-i-sollentuna.

Greppa språket

Skolverkets nya skrift "Greppa språket" är full av goda råd om språkutvecklande undervisning. Dessa goda råd passar utmärkt för elever med språkstörning eller språkliga svårigheter på grund av koncentrationssvårigheter.

Lärarens förhållningssätt, attityder och val av arbetssätt har en avgörande betydelse för all kunskapsutveckling och kanske i synnerhet för flerspråkiga elever. Alla lärare ska jobba språkutvecklande i sina ämnen. Men hur?

Det finns arbetssätt som fungerar bättre än andra för elever med annan språkbakgrund. Forskarna sammanfattar här i åtta punkter det som visat sig gynna flerspråkiga elevers lärande i olika skolämnen:

  • läraren betonar läsning och skrivande
  • läraren betonar muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar
  • läraren betonar tankemässigt krävande uppgifter
  • läraren känner till och kan analysera språket i sitt ämne
  • läraren fokuserar på en medveten utveckling av ordförrådet i ämnet
  • läraren förstår vilka texter som är ämnestypiska och vad som kännetecknar dem
  • läraren undervisar om vad som utmärker olika texter i ämnet och också om olika lärandestrategier, och använder olika typer av formativ bedömning av elevernas prestationer
  • läraren skapar en elevcentrerad klassrumsmiljö.

Greppa Språkets länkadress: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2573

Språkutveckling i alla ämnen

Lovebomba dem!

säger Marlene Larssen i sin nya bok "Man dör inte, men man blir en ganska knäckt människa", som släpptes 5 april 2011. Marlenes dotter Trinne har ADD och Marlene försöker se ADD som en gåva. I boken har hon intervjuat personer med ADD.

maleneMalene ger i sin bok goda råd till alla föräldrar och alla oss andra som jobbar med barn med ADD. Här är några exempel

  • De behöver alla känslohöjdare de kan få. "Idag jobbar du jättebra!"
  • Viktigt med beröm "lovebomba dem"
  • Var tydlig i det du säger
  • Förförståelse är viktig, berätta så enkelt som möjligt vad som ska hända och vad ni ska göra
  • Skapa rutiner
  • Hitta sätt att förhandla, utan att bråka
  • Hitta sätt att hålla barnets motor att "komma igång" och "hålla ingång", belöningar
  • Gör veckoplaneringar planera för varje dag
  • Försök att ha ett gott samarbete med skolan
  • Prata om hur man möter människor, varför saker blir fel, med hjälp av rollspel eller seriesamtal
  • Skaffa information via böcker och internet
  • Gå med i en intresseförening och träffa andra föräldrar och barn med liknande svårigheter

Här kan du läsa om boken "Man dör inte men man blir en ganska knäckt människa"

malene1Här kan du läsa om boken "Är jag riktigt normal, mamma?" 

Mer information 
Här har du en länk till Anna Pellas upplästa text om bakgrunden till Marlenes två böcker. 

Här hittar du en lista med många böcker inom NPF/ADHD/ADD/"uppmärksamhetsområdet"

ADHD = glädje

Felicia, en tjej i åk 3 i Gävle, berättar i Arbetarbladet om hur det är att ha ADHD. Hon blir ofta rastlös, hyperaktiv, har svårt att koncentrera sig långa stunder och har snabba humörsvängningar.

Hon berättar:
- Jag brukar säga att en bit av min hjärna lätt blir trött och det är därför som jag har svårt att sitta stilla.

 Läs hela artikeln i Arbetarbladet

 Där säger hon också:

- Jag kan bli väldigt trött, ledsen och arg. Om något inte går som jag vill, kan jag bli riktigt arg. Jag känner mig ofta orolig i kroppen. Ibland kan jag varva ned om jag får sitta framför datorn en stund. Men jag är glad för min adhd, det är på grund av den som jag är så duktig på gymnastik.

- Jag gillar inte rasterna. Det är svårt att veta vad man ska göra. Jag förstår inte riktigt vad man ska ha dem till

 

Fler artiklar...

Skoldatatek.se är en gemensam webbplats
för Sveriges Skoldatatek