Det är inte diagnosen eller diagnosticeringen som är värst utan att skolans bemötande förstärker svagheter, menar Stig-Arne Berglund, forskare vid institutionen för socialt arbete, Umeå universitet.

Upplevelsen av att vara diagnostiserad och att ha ADHD behöver brytas ned så att svårigheterna blir begripliga och görs hanterliga. Däri ligger hjärtat i skolans pedagogiska uppdrag. Eleverna måste bli uppmärksammade för vad de kan och inte för vad de inte kan. Då blir diagnosen av mindre intresse.

Allt detta och mer därtill står att läsa i Västerbottenskurirens artikel från 4/2 2012

Språkutvecklande undervisning ska det bli i Malmö. Inriktningen är att stärka både elevernas svenska och andra modersmål. Målet är att eleverna ska lyckas bättre i skolan.

Skolverkets skrift Greppa Språket verkar ligga till grund i Malmös satsning.

1. Språkutvecklande ämnesundervisning:
Alla lärare ansvarar för att eleverna förstår det
vetenskapliga språk som ämnet bygger på.
2. Flerspråkig ämnesundervisning:
Stöd av modersmålslärare eller studiehandledning på modersmålet.
3. Formativ bedömning:
Löpande uppföljningar som komplettering till avslutande betyg och omdömen

läs mer på Sydsvenskan om Språksatsning ska ge lyft

/Britt Hansson

Näringsdepartementet håller på att arbeta fram en digital agenda för Sverige.

It- och energiministern Anna-Karin Hatt startar under första halvåret 2012 sin regionala turné i Örebro. Syftet med turnén är att uppmärksamma de län och regioner som påbörjat ett arbete med att ta fram en egen regional agenda. Nästa stopp blir Malmö i februari.

Anna-Karin Hatt välkomnar Örebro läns stora engagemang för en digital agenda

Agendan ska vara en sammanhållen strategi som syftar till att statens befintliga resurser ska utnyttjas bättre.

Den digitala agendan ska vara ett komplement till pågående insatser.
Den ska samordna åtgärder på it-området inom till exempel säkerhet, infrastruktur, kompetensförsörjning, tillit, tillgänglighet, användbarhet, standarder, entreprenörskap och innovation.

¨¨¨¨¨¨¨

Det blir intressant att följa uppbyggnaden av regeringens Digitala agenda

Anna-Karin Hatts egen blogg följer jag också glädjer mig över rubriken
Surfplattorna platsar i skolan med tanke på den pågående debatten om digitala lärverktyg.

/Britt Hansson

Tips och idéer för Mac OS X, så heter skriften som kan hämtas som gratis pdf hos Specialpedagogiska Skolmyndigheten. Manusförfattare är Curt Ekstedt, Stefan Bonn, Patrik Forsmark och Sören Henriksen.

"Med it kan många vardagliga rutiner förenklas. För att göra it tillgängligt för alla, måste ibland anpassningar göras för att möta den enskilde individens behov. För många människor kan en dator med rätt inställningar vara av avgörande betydelse för den upplevda livskvalitén."  

I denna skrift beskrivs ett urval inställningar och verktyg inbyggda i operativsystemet, Mac OS X. Innehållet i skriften har skapats utifrån ett behov av att samla och tydliggöra några funktioner som gör en Mac-dator mer användbar för alla elever. Dessa tips ska förhoppningsvis göra det enklare att utnyttja de möjligheter till individuella anpassningar som Mac OS X erbjuder i en Mac-dator. 
(citat från förordet) 

Länken till skriften är lite svårfunnen längst ner till höger på sidan .
Här är direktlänken till dokumentet

Den första nationella nätverksträffen om att iPad i skola och förskola, hölls i Nacka fredag 10 februari. Konferensen var en så kallad unconference, en knytkonferens, där deltagarna själva bygger upp konferensens innehåll på plats, inte i förväg.

På en stor tavla växte dagens samtalsämnen fram.

Läs och se vad som hände på nätverksträffen.  https://sites.google.com/site/paddagogik/

Språkrådet om paddagogik

http://bambuser.com/channel/Skolutvecklare%2Bi%2BNacka

http://bambuser.com/search/bambuser_search/%2523paddagogik

Tvekar du på nyttan av iPad? Titta på inslaget från 60 minutes Apps for Autism (111023) övertygad om hur bra det kan vara för personer med autism. Bilderna är en länk till filmen.

Ipaden hjälper till att öppna fönster i barnets hjärna, säger en mamma.

27-årige Josua kan inte prata och kommunikationen med andra skedde via en inplastad karta med bokstäver och bilder. Mamman såg att han hade så mycket att berätta, men hon hittade itne några vägar att kommunicera med honom.

Med iPad kan Josua nu berätta vad han vill, tänker och tycker. Han kan peka på bilder med inspelat tal för att berätta och samtala. Det som hade varit låst inom honom kan nu bubbla ur honom. Appar som han använder är

)

Personalen vid en skola för autistiska barn berättar om vilka möjligheter de ser. Den har varit en möjlighet att socialisera med barnen.

På iPaden är rösten konstant, bilderna är konstanta, vikten är konstant. Kanske är det detta som bidrar till att det fungerar. Människor kan uppfattas som oberäkneliga. Barn med autism vill ha ordning och förutsägbarhet.

Jennifer fångas inte alls av papper, men med paddan blir hon intresserad

Pojken troddes ha väldigt låg intelligens, men det visade att han kunde många ord och att han älskar opera. ingen visste det före man kunde börja kommunicera med honom på paddan. 10 år.

Det finns så mycket i dessa barns huvud som inte kommer ut. Omkring 30 procent av människor med autism kan inte prata.

Forskning pågår om autism.
Neuroforskaren Walter Schneider tror att det beror på störningar i hur talet "förgrenar" sig i hjärnan, att det finns någon störning som gör att det "förgrenar" sig annorlunda i en hjärna med autism. Se hur det ser ut på bilden till höger.

Till vänster syns en bild av en hjärna med autism, till höger en hjärna utan autism. Den vänstra förgrenade bilden är hur Temple Grandin uppfattar tal.

Temple Grandin med högfungerande autism är professor i zoologi. Hon berättar i inslaget om hur svårt hon hade att börja prata. Vid  tre års ålder kunde hon säga "ba" för boll.

Kanske kan man skanna autism tidigare i famtiden

iPaden hjälper att öppna fönster i barnets hjärna.
En mamma berättar om hur sonen visar vad han vill. Han visar att han vill och att han kan lyckas. Hon vet inte hur långt iPaden kan hjäpa till. De hoppas att han ska kunna prata men om det inte lyckas kommer paddan att bi hans röst.

/sammanfattat från filmen av Britt Hansson

Sollentunas IT-satsning skapade en debatt. Här följer en sammanfattning med länkar till artiklar i anknytning till satsningen på att skriva sig till läsning med digitala lärverktyg. För dig som har missat början finns här länkar i ämnet.

Sollentuna kommun satsar på digitala lärverktyg för alla.
Surfplattor ersätter läroböcker i Sollentuna (DN 120130)

"Vi tror inte på klassiska läromedel", säger rektor Eva-Lotta Kastenholm,Tegelhagens skola i Sollentuna.

I Aktuellt 21.00 den 30 januari. Spola fram i programmet till 11.30 om du hittar igen det någonstans. Svt-play har det inte längre. Där börjar samtalet mellan professor Mats Myrberg och Maria Stockhaus (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Sollentuna.

På samma tema skriver Lärarnas Nyheter 120402

"Det finns inte någon vetenskaplig grund att påstå att det är bättre" säger Mats Myrberg, professor i specialpedagogik, Stockholms universitet (DN120201)

Att skriva sig till läsning, Arne Tragetons webbplats, som Mats Myrberg talar om. Norrmannen Arne Trageton hänvisar till sin egen forskning 1999-2002 och 38 amerikanska studier som visar på mycket goda resultat för arbetssättet. 20 000 svenska lärare har lyssnat på Tragetons föreläsningar och många, många lärare jobbar med "skriva till läsning". Se länkar till nätverk längst ner på sidan.

Skolministerna sågar projektet med surfplatta, Jan Björklund blir provocerad av att eleverna inte har skolböcker. (DN 120201)

"Både enklare och roligare att arbeta med padda", säger Thomas Kroksmark, professor i pedagogik, Jönköping. (DN120201)

”Björklund borde komma hit och se hur vi jobbar", säger Maria Stockhaus (M), Sollentuna (DN120202)

Läsplattor, tryckta böcker och pennor, hör alla hemma i skolan, skriver ordförande i Barn- och ungdomsnämnden i Järfälla (Folkpartiet Järfällas blogg 120201)

Surfplattorna platsar i skolan, skriver Anna-Karin Hatt i sin blogg. Hon anser att det snarast är för lite it-verktyg i skolan. (120201)

Jag tycker utbildningsministern är hopplöst omodern och bakåtblickande, skrivaer Mikael Damberg (S) i sin blogg. (120202)

Paddbråket splittrar regeringen, menar Thomas Zirn i CS (120203)

Surfplattan är ingen fluga - våga se framåt, Björklund uppmanar Josef Sahlin, Mrie Andersson och Martin Braekken Fernström i DN (120204)

Låt inte hinder för att lära sig skriva även blockera möjligheten att lära sig läsa., skriver Erica Lövgren i sin blogg (120204)

Snart kan Björklund få en läsplatta, lovar Niels Paarup-Petersen, centerpartist och politisk sekreterare i Region Skåne (DN 120205)
Insamlingen gav 7.860 kr men
Björklund har inte tid att ta emot läsplattan (DN 120403) I

Papper och penna eller dator och läsplatta det är frågan, skriver Maria Stockhaus i sin blogg (120206)

Skolan behöver både datorer och böcker, skriver Jan Björklund på Folkpartiets webbplats (120206)

Pekplattor, missförstånd och teknikrädsla, skriver Daniel Goldberg i Computer Sweden (120208)

Låt läsplattan vara innan analysen är klar, skriver Malin Siwe i Expressen (120208)

Sollentuna kommun förtydligar 120209 Vi tar inte bort - vi lägger till

Lyssna på lärares beprövade erfarenhet, skriver Peter Becker och Erica Lövgren i Datorn i Utbildningen 1-2012

Att skriva sig till läsning och vikten av pedagogik, skriver Christina Löfving

Lärare på Grimstaskolan, Stockholm, berättar om Skriva sig till läsning i sin klass SVT-Play (110924)

Snösätraskolan: Knäcker läskoden när de jobbar i par Lärarnas Nyheter (110402)

Elever på Snösätra knäckte läskoden i åk 1 Pedagog Stockholm

Debatten fortsätter säkert länge efter detta.
Den handlar både om digitala verktyg och om hur barnen ska lära sig skriva och läsa.

Att skriva sig till läsning en webbplats med länkar till kommunala ASL-sidor
Tidig information från Datorn i utbildningen från 2004

Caroline Liberg:
Man "skriver sig till läsning" och "läser sig till skrivning" .
Det är färdigheter som hänger intimt tillsammans.
Man kan säga att man "berättar sig till skrivning" också.

Lgr11 har grunden i en språksyn - Vygotskys, som har den teoribakgrunden att språkutveckling ska ses i en helhet. Färdigheterna har starkt samband.

Har du fler länkar som passar detta tema, skriv tips här nedanför i kommentarer.
/Britt Hansson

Infomation och inspiration om IT/IKT i skolan finns både på Skolverket.se och hos SPSM.se (Specialpedagogiska Skolmyndigheten). Båda dessa webbplatser med alla sina underrubriker ger oss ledning i arbetet med IT/IKT i skolan.

http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan 

http://www.spsm.se/Rad-och-stod/Var-kompetens/Pedagogiska-strategier-och-forhallningssatt/IT-och-larande/

Ny skrift hos SPSM är IT i lärandet - för att nå målen

Se  innehållet i Skolverkets avdelning Skolutveckling 

Prenumerera på nyhetsbrev från Skolverket.
Nyhetsbrevet från It i Skolan är bara ett av dem.